verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

Partidagen
8
dömningen. När det gäller bedömningen av hur rättvist
skattesystemet är bör också transfereringarna beaktas.
Skattesystemet är ”inflationsskyddat”. Det innebär att
skatterna ökar automatiskt när inflationen höjer det nominella
värdet på de underliggande skatteobjekten (löner
eller varorna). Det gör att skattesatserna inte behöver
ändras från år till år om man inte vill lindra, eller alternativt,
skärpa beskattningen.
Finland och den internationella skattekonkurrensen
Inom den europeiska unionen finns inte någon generell
gemensam skattekoordinering. De enda skattereglerna
gäller momsen och dess nivåer. Det får det finnas fyra olika
momsskattenivåer. Vilka dessa är bestäms nationellt av
medlemsländerna. I Finland är de 0, 8, 12 och 22 procent.
Samtliga mervärdesskattesatser höjs med 1 procentenhet
den 1 juli 2010. I detta sammanhang ska mervärdesskatten
på restaurangmat sänkas från 22 procent till 13
procent, dvs. till samma nivå som skatten på livsmedel.
I likhet med det som konstaterades i inledningen har
de nordiska länderna likartad syn på välfärdsstaten och
dess finansiering och står därför inför likartade utmaningar
vid eventuella förändringar av skattesystemen. De
nordiska länderna bör kunna koordinera sina ansträngningar
och resurser för att finna ändamålsenliga skattepolitiska
modeller som kunde tas i bruk. Därmed kunde
man skapa en gemensam skattemarknad. Den nordiska
integrationen, som pågår bl.a. inom företagsvärlden, gör
att det finns behov av att sänka skattetrösklarna mellan
länderna.
Erfarenheterna av ett sådant samarbete är goda och
det låg redan till grund för skattereformen i början av
1990-talet. Det nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet
kunde i detta fall ha en central roll.
Svenska folkpartiet kunde spela en aktiv roll i ansträngningarna
för att koordinera en gemensam nordisk
skattepolitik.
En åtgärd kunde vara att ordna ett nordiskt skattepolitiskt
seminarium under hösten 2010.
SFP skall jobba för att Finland får ett heltäckande nät
av inkomstskatteavtal. Finland hade år 2009 ingått skatteavtal
med 70 stater. Jämförelsevis har Sverige skatteavtal
med nästan 100 stater.
Allmänna målsättningar:
Beskattningen skall vara rättvis och effektiv.
Medborgarna skall både förstå och acceptera det rådande
skattesystemet
Skattesystemet skall vara begripligt och robust.
Som allmän målsättning skall vara att eftersträva breda
skattebaser och rimliga skattesatser
Beskattningen skall till sin procentsats och sin konstruktion
vara internationellt konkurrenskraftig.
Det man väljer att lämna utanför beskattningen bör
kunna legitimeras.
Skattemottagare
Staten:
År 2008 samlade staten in genom skatter på grund av
inkomst och förmögenhet sammanlagt ca. 15,1 mrd. Av
dessa var ca. 9,1 mrd € skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
och 4,9 mrd € var samfundsskatt. Källskatten på
ränteinkomster uppgick till ca. 432 milj. € och skatterna
på arv och gåva till ca. 651 milj. €.
I skatter och avgifter på grund av omsättning samlade
staten in sammanlagt ca. 14,7 mrd. € varav mervärdesskatten
utgjorde ca. 14 mrd. € I acciser samlade staten in
ca. 5 mrd. € varav energiskatterna stod för ca. 3,2 mrd €
och skatterna på alkoholdrycker ca. 1,1 mrd €.
Bland övriga skatter kan t.ex. bilskatten lyftas fram
som inbringar skaten ca. 1 mrd. € per år.
Kommunerna:
År 2008 debiterades ca. 15,1 mrd. € i kommunalskatt. I
samfundsskatt inflöt ca. 1,5 mrd. € och i fastighetsskatt
ca. 0,9 mrd. €. Detta innebär att kommunernas sammanlagda
skatteintäkter år 2008 var ca. 17,5 mrd. €.
Kyrkan:
Kyrkan uppbär kyrkoskatt av sina medlemmar och denna
inbringade år 2008 ca. 852 milj. €. Dessutom delar staten
en del av samfundsskatten åt kyrkan och den andelen
uppgick till ca. 122 milj. € år 2008. Detta innebär att
kyrkans sammanlagda skatteintäkter år 2008 var ca. 974
milj. €.
III SKATTERNA
Skattepolitiska arbetsgruppens ståndpunkt bygger på en
bred skattebas och en i förhållande till de samhälleliga
utmaningarna möjligast låg skatteprocent. Avdragen och
deras samhälleliga funktion bör granskas.
I Finland indelas beskattningen i personbeskattning
(beskattning av förvärvsinkomst, kapitalinkomst, ränteinkomst,
arv- och gåvoskatt, överlåtelseskatt), accisbeskattning
(t.ex. tobak, lemonad, övrig dryck, alkohol, bränslen,
el, avfall), fastighetsskatt, näringsbeskattning (samfundsskatt,
beskattning av näringsidkare, jord & skogsbruk,
näringssammanslutning), mervärdesbeskattning, beskattning
av vägtrafik (bilskatt) och tullbeskattning.
Inkomstskatter
Beskattning av förvärvsinkomst
Till personbeskattning hör de skatter som betalas av fysiska
personer och dödsbon.
Den beskattningsbara inkomsten bestäms i stats- och
kommunalbeskattningen på basis av bruttoinkomsten
och på avdrag som görs på den. Skatterna på all förvärvsinkomst
bestäms utgående från den beskattningsbara inkomsten
samt de skatteprocenter och avgifter av skattenatur
som tillämpas på den.
Inkomstskattelagen ändras från och med 2010 så,
att grundavdraget stiger från 1 480 euro till 2 200 euro.
Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs från 600