verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

euro till 650 euro. Vid beskattningen för 2010 fastställs
den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen
(1535/1992) ska betalas till staten i enlighet
med en progressiv inkomstskatteskala.
Under det senaste decenniet har den statliga inkomstskatten
minskat samtidigt som ett större tryck ställts på
den kommunala beskattningen.
I och med att utvecklingen under en längre tid varit
att man lindrat statens inkomstskatt och låtit kommunala
inkomstskatten stiga har en förskjutning skett som minskat
progressiviteten.
Inkomstskatten borde stimulera sysselsättningen och
således vara så låg som de ekonomiska förutsättningarna
tillåter.
Genom grundavdraget blir också kommunalskatten
progressiv.
Allmän målsättning
1) Inkomstskatten skall vara den skatt där vi eftersträvar
möjligast låg nivå eftersom den har en psykologiskt
viktig funktion.
2) Kommunernas huvudsakliga skattebas skall utformas
av stabila och kalkylerbara skatter, till förvärvsinkomstskatt
och fastighetskatt.
3) Marginalskatten bör inte överstiga 50%.
4) Skillnaden mellan inkomstskatten och skatten på kapitalinkomster
är idag stor i de högre inkomstklasserna, och
målet är att minska den. Kapitalskatten bör dock hållas
på en internationellt sett konkurrenskraftig nivå.
I Finland har vi ett ganska kontrollerat arbetspensionssystem
(ArPL-system) och arbetsgruppen anser att den
inte skall höjas.
Bolags- och kapitalskatter
Näringsidkares och näringssammanslutningars resultat
beskattas som ägarföretagares inkomst. Ägarföretagarens
företagsinkomst indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.
Ett aktiebolag är en särskild skattskyldig och betalar
samfundsskatt på 26 % på sitt resultat enligt skattesatsen.
Aktiebolagets inkomstskattesats är proportionell.
Bolagets medel kan betalas ut till aktieägarna som utbetalning
av vinst (dividend) och utbetalning från en fond
som hänförs till det fria egna kapitalet, som minskning av
aktiekapitalet, som förvärv och inlösen av egna aktier eller
som upplösning och avregistrering av bolaget. När ett aktiebolag
delar ut sina tillgångar till sina aktieägare i form
av dividend, beskattas dividenden i samband med aktieägarens
beskattning enligt särskilda bestämmelser.
I Finland har man sedan år 1993 tillämpat ett differentierat
inkomstskattesystem enligt vilket skattepliktig
inkomst indelas i förvärvs- och kapitalinkomst.
Kapitalinkomst är bland annat dividendinkomst, företagarinkomstens
kapitalinkomstandel och överlåtelsevinst,
erhållen inkomst på jordmaterial, inkomst till följd av
virkesförsäljning samt vissa ränteinkomster. På kapitalinkomst
betalas skatt till staten enligt en proportionell skattesats.
Skattefoten för kapitalinkomst är 28 %.
Ränteinkomstskatt
Källskatt på ränteinkomst gäller utbetalda räntor som erhållits
från hemlandet och som betalas till ett bankkonto,
som är avsett för mottagande av depositioner från allmänheten,
räntor på deposition till ett motsvarande konto i
ett andelslags sparkassa eller ett intressekontor samt räntor
på masskuldebrevslån som bjuds ut till allmänheten för
teckning. Källbeskattning av ränteinkomst berör endast
ränteinkomster av sådana fysiska personer och dödsbon,
vilka är bosatta i Finland. Källskatten på ränteinkomst
är 28 % av räntans storlek och betalas till staten. Skatten
uppbärs av den som betalar räntan, det vill säga banken,
intressekontoret eller emittenten av masskuldebrevet.
Allmän målsättning
Bolagskatten är i någon mån utsatt för skattekonkurrens
speciellt inom EU vilket gör att Finland inte kan ha
en högre samfundsskatt än våra främsta konkurrenter
inom näringslivet.
Mervärdesskatt
Momsen är en konsumtionsskatt, som betalas i samband
med att man anskaffar varor eller tjänster. Företagaren redovisar
månatligen momsen på sin försäljning till staten.
Den allmänna mervärdesskatteprocenten är 22. På livsmedel
och foder betalar man 12 procent i moms. Böcker,
mediciner, motionstjänster, filmförevisningar, persontransporter,
inkvarteringstjänster, kultur- och nöjesevenemang
och tv-avgifter är belagda med en moms på 8
procent.
Regeringspartierna beslöt i samband med budgetrian
hösten 2009 att en allmän höjning av mervärdesskatten
med en procentenhet görs i juli 2010. Höjningen gäller
alla skatteklasser.
Om det är nödvändigt att höja skatterna under kommande
åren är det försvarbart att höja mervärdeskatten
med 1-2 procentenheter. Av sociala orsaker måste en del
av höjningen av konsumtionsbeskattningen kompenseras
åt de mindre bemedlade.
Övriga skatter
Fastighetskatt
Fastighetsskatt betalas årligen till kommunen på basis av
fastighetens värde. Fastighetsskatten tillfaller den kommun
där fastighetens finns. Fastighetsskatten tenderar
att bli en allt viktigare skatt för kommunerna. En återhållsamhet
ifråga om skatteuttaget rekommenderas dock,
samtidigt vidhåller SFP sin linje att fastighetsskatten inte
ska inkludera jord- och skogsbruksmark.
Arvs-, gåvo- och överlåtelseskatt
Arvsskatt betalas för arvslott vars värde uppgår till 20 000
euro eller mera. Arvsskatten bestäms på basis av värdet
av den ärvda egendomen och släktskapsförhållandet enligt
skalan för arvsskatt och enligt skatteklass. Bland annat
staten, kommuner och samkommuner, församlingar,
9
Partidagen