verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

More documents

Recommendations

Info

Partidagen – motionsuppföljning 26 att en nationell utredning om de skattemässiga förhållandena mellan slopad överlåtelsevinst för stadigvarande bostad, ökad mobilitet samt ökad sysselsättning utförs. Åtgärder: En separat nationell utredning kring frågeställningen har inte gjorts. Däremot har beskattningen av bostadsaffärer tangerat i Hetemäki-gruppens rapport. Lindringar av det slag som motionen syftar till är inte i sikte i arbetsgruppens rapport. Snarare har viss önskan som strängare beskattning av bostadsaffärer framförts, främst som ett gradvis slopande av ränteavdraget för bostadslån. I Finland bygger skattesystemet på en omfattande skattebas och i princip är alla inkomster skattepliktig inkomst om de inte genom lag är befriade från skatt. Enligt 45 § i inkomstskattelagen utgör vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom skattepliktig kapitalinkomst. Men överlåtelsevinst för egen bostad är skattefri inkomst på vissa villkor. Enligt 48 § i samma lag är vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter aktier som han har ägt i minst två år och som berättigar till besittning av en lägenhet, och om han under ägartiden utan avbrott i minst två år före överlåtelsen har använt lägenheten som stadigvarande bostad för sig eller sin familj. Det vore problematiskt med avseende på skattetillsynen att ändra beskattningen genom att utsträcka rätten till skattefri realisationsvinst till de situationer som nämns motionen. Det skulle också strida mot begreppet omfattande skattebas i vårt inkomstskattesystem. Med tanke på behovet att snarare bredda än begränsa skattebasen är det inte ändamålsenligt att nu diskutera en utvidgning av skattefriheten baserat på argumentet att en skattefrihet utan tvåårs karens skulle förbättra arbetskraftens rörlighet i Finland. Detta eftersom det inte har påvisats att den tvååriga karenstiden för att erhålla skattefrihet vid försäljning av den egna bostaden hämmar de arbetssökandes vilja att flytta till annan ort. Motion 6 SFP skall gå in för en pro-företagsamhets linje Partidagen beslöt att motionen är besvarad med denna utredning. Åtgärder: Motionen besvarad och godkänd vid partidagen 2010 Motion 7 Inmatningstariffer för produktion av elektricitet Partidagen beslöt att motionen är besvarad med detta utlåtande. Åtgärder: Motionen besvarad och godkänd vid partidagen 2010 Motion 8 Energihushållningen Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag, regering och kommunerna arbetar för att energibolagen skall fortsätta att satsa mera resurser på att utveckla utsläppsfattig energiutvinning, att staten skall öka sina satsningar på forskning inom energiteknik, att kommunerna i sin energipolitik prioriterar utsläppsfria energiformer. Åtgärder: I samband med kärnkraftsbeslutet 2010 godkände regeringen en helhet som främjar användningen av de förnybara energiformerna (användningen av trä, energistöd för flis, stöd av elproduktion för de nuvarande verken, små HCP-stöd för nya verk, företagsstöd för investeringar i bioetanol, stöd för vindkraft och biogas. En framtidsredogörelse är gjort för energi- och klimatpolitiken med sikte på att minska andelen utsläpp i Finland med 80 procent från år 1990 års nivå till år 2050. Byråkratin kring planläggningen av vindkraft har förenklats likaså tillståndsprocessen kring bioenergianläggningar. EU-kommissionen har utarbetat en färdplan för ett utsläppssnålt samhälle 2050. Utan ordentliga globala insatser för att begränsa klimatförändringen kan temperaturen öka med 2 °C eller mer till 2050 och med 4 °C eller mer till 2100. För att hålla sig under 2 °C kommer alla länder att vara tvungna att minska sina växthusgasutsläpp, men industriländerna bör visa vägen genom att ha som mål en nedskärning på 10 % under 1990 års nivå till 2050. Europeiska rådet och Europaparlamentet har angett detta som ett EU-mål att industriländerna tillsammans ska nå de nödvändiga minskningarna. För att åstadkomma dessa stora utsläppsminskningar krävs en övergång till ett klimatvänligt utsläppssnålt samhälle. I och med klimat- och energipaketet som antogs 2009 har EU redan ett bindande mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2020 och en fullständig åtgärdsplan för att nå detta. Nu måste EU börja arbeta med långsiktiga strategier som sträcker sig fram till år 2050. I färdplanen finns riktlinjer om hur denna övergång kan förverkligas på mest kostnadseffektiva sätt. Den visar vilken typ av teknik och verksamhet som bör införas och vilka slags åtgärder EU bör utarbeta under de närmaste tio åren och därefter. Att leda den globala övergången till ett koldioxidsnålt och resurseffektivt samhälle kommer att ge EU många fördelar. Det är en av anledningarna till att EU-kommissionen tagit detta initiativ. Färdplanen är en viktig grund för initiativet för ett resurseffektivt Europa under Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Genom att behålla sin ledande ställning inom utveckling och införande av ny teknik med låga koldioxidutsläpp kommer Europa att kunna utnyttja nya tillväxtkällor samt behålla och skapa nya arbetstillfällen. Ett utsläppssnålt samhälle kommer även att minska EU:s sårbarhet för eventuella framtida oljeprischocker och andra risker för energitryggheten, kraftigt sänka energiimportkostnaderna samt minska på luftföroreningarna och kostnader i samband med dem. På FN:s klimatkonferens i Cancún i december förra året kom man överens om att utsläppssnåla utvecklingsstrategier är absolut nödvändiga för att bekämpa klimatförändringen. Färdplanen är det första steget i en sådan strategi för EU. Genom att utarbeta färdplanen kan EU hjälpa till att stimulera internationella klimatförhandlingar inför FN:s klimatkonferens som kommer att hållas i Durban i Sydafrika i slutet av året. Färdplanen bygger på en analys av ekonomiska modeller och scenarier, både globalt och på EU-nivå, om hur EU kan utvecklas till ett utsläppssnålt samhälle före 2050. Detta mål analyseras mot bakgrund av en fortsatt befolkningstillväxt, ökande globala tillgångar och olika globala trender i form av klimatåtgärder, energi och teknisk utveckling.
Även om det alltid finns en osäkerhet i samband med långsiktiga prognoser gör modellens omfattande natur, vilken innefattar integrering av en lång rad eventuella framtida scenarion, att beslutet är fastslaget. 2009 var utsläppen av växthusgaser från de 27 EU-länderna uppskattningsvis ungefär 16 % under 1990 års nivå. Under samma period växte EU:s ekonomi med ungefär 40 %. EU har alltså lyckats med att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan, så att utsläppen nu minskar medan den ekonomiska utvecklingen går uppåt. Besluten har även uppföljts genom LA-paket. Motion 9 Omotiverat och principiellt fel att bygga vindkraftverk i skärgård Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet arbetar för att öka de förnyelsebara energiformernas andel, bland annat vindkraften, till 38% år 2020, att placeringen av vindkraftverk både på land och ute till havs måste avgöras lokalt. Partiet respekterar det kommunala planeringsmonopolet, att en nationell utredning om ersättningsprinciper till markoch vattenägare i närheten av vindmöllor bör utföras. Åtgärder: Plan- och tillståndssystemet styr utbyggnaden av vindkraft på samma sätt som annat byggande. Huruvida en utbyggnad av vindkraft är lämplig avgörs i samband med planläggningen, konsekvensbedömningen och tillståndsförfarandet, varvid också medborgarnas och andra berörda parters åsikter kan beaktas. De plan- och tillståndsförfaranden som i varje enskilt fall krävs för ett vindkraftprojekt beror framför allt på dess placering och konsekvenser. Konsekvensernas betydelse beror av vindkraftprojektets storlek, lokaliseringsplatsens miljövärden och den övriga områdesanvändningen. En grundläggande princip vid miljöministeriets styrning av vindkraftens utbyggnad är att områdets lämplighet som förläggningsplats för vindkraftverk i princip avgörs genom en plan, som beroende på områdets art och projektets storlek kan vara en landskapsplan, en generalplan eller en detaljplan. Planen ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar, vilka ska möjliggöra en bedömning av de direkta och indirekta konsekvenserna av att planen realiseras. Planen ska beredas i samråd med de parter vars förhållanden eller intressen den berör. För uppförande av ett vindkraftverk krävs alltid bygglov eller åtgärdstillstånd. Tillstånden beviljas om tillståndsvillkoren uppfylls. När ett bygglov avgörs bedöms bland annat om vindkraftverket passar in i landskapet och hur det anpassar sig till markanvändningen i omgivande områden. Om de i markanvändnings- och bygglagen nämnda förutsättningarna för tillstånd uppfylls ska bygglov beviljas. Vid tillståndsprövningen kan inte beaktas de synpunkter på anpassning av projektet till verkställarens behov som framförs i det skriftliga spörsmålet. I sista hand avgörs tillståndsbeslutets laglighet i domstol. Utbyggnad av vindkraft kan beroende på läget också kräva miljötillstånd. Miljötillstånd krävs exempelvis om det i närheten finns fast bebyggelse eller fritidsbostäder och vindkraftverket kan orsaka i lagen om vissa grannelagsförhållanden avsett oskäligt besvär. Sådana effekter som uppkommer vid driften av 27 ett vindkraftverk är främst ljudet som uppstår vid gången och de vandrande skuggor som kastas av rotorbladen. Statsrådet tog ställning till utbyggnad av vindkraft när det 13.11.2008 beslutade om en översyn av de riksomfattande målen för områdesanvändningen, där det sägs: ”I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk.” Statsrådets ståndpunkt är alltså att vindkraftsproduktionen primärt ska koncentreras till stora enheter och inte utföras som enskilda kraftverk. Regeringen har vidtagit åtgärder för att medverka till en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utbyggnad av vindkraften i Finland. Miljöministeriet bereder för närvarande anvisningar för utbyggnad av vindkraft som ska främja en kvalitetsmässigt högtstående planläggning och en ändamålsenlig tillämpning av tillståndsförfarandena. I anvisningarna kommer man att beskriva den planläggning och de tillståndsförfaranden som behövs i olika fall och principerna för utredningars tillräcklighet och konsekvensbedömning vid utbyggnad av vindkraft. I anvisningarna tas också upp små vindkraftverk och särfrågor i samband med dem. Anvisningarna bereds av en arbetsgrupp vars tidsfrist går ut 30.4.2011. Till sommaren färdigställs landskapsförbundens av miljöministeriet koordinerade utredningar som kartlägger de för vindkraftsutbyggnad lämpligaste områdena. Dessutom stöds planläggningen av vindkraft med ett anslag på 1,5 miljoner euro år 2011. Understöden till landskapsförbund och kommuner medverkar till att vindkraftsproduktionen i Finland kan realiseras på ett miljömässigt hållbart sätt. Statsrådet har förbundit sig vid en klimat- och energistrategi som siktar på att öka den nuvarande produktionen av vindkraft på ca 140 till 2 000 megawatt senast 2020, och då skulle den årliga vindkraftgenererade elproduktionen uppgå till ca 6 TWh. För att det ska gå att öka produktionen av vindkraft på ett miljömässigt hållbart sätt krävs det att vi under de närmaste åren gör stora satsningar på planläggning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att ge sitt bidrag till att vindkraftsproduktionen i Finland sker på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Statsbudgeten för 2011 innehåller ett anslag på 1,5 miljoner euro i bidrag för planläggning av vindkraftsutbyggnad. I syfte att främja planläggning som gäller vindkraft har regeringen dessutom lämnat en proposition om ändring av markanvändnings- och bygglagen (RP 141/2010 rd ). Syftet är att en generalplan oftare än förut ska kunna användas som ett planeringsinstrument när frågor som gäller placeringen av nya vindkraftverk avgörs. Enligt propositionen ska det vara möjligt att bevilja bygglov för vindkraftverk direkt utifrån en generalplan, om det kan anses att generalplanen styr placeringen av det planerade vindkraftsprojektet tillräckligt och om man i generalplanen i tillräcklig utsträckning har kunnat bedöma projektets konsekvenser för användningen av området, för områdets omgivning och för miljövärdena. När en generalplan som direkt styr uppförandet av vindkraftverk utarbetas ska man se till att de planerade vindkraftverken lämpar sig för landskapet och omgivningen. Under året har partiets politiker, i nära samarbete med intresseorganisationerna för markoch vattenägare, aktivt arbetat för att finna lösningsmodeller för ersättningsprinciper till markoch vattenägare i närheten av vindmöllor. Frågan har bland Partidagen – motionsuppföljning
Page 1: Verksamhetsberättelse 2010-2011
Page 4 and 5: 4 Innehåll Partidagen…………
Page 6 and 7: Partidagen 6 Då har vi råd att va
Page 8 and 9: Partidagen 8 dömningen. När det g
Page 10 and 11: Partidagen 10 läroanstalter samt i
Page 12 and 13: Partidagen 12 1.2. Yrkesverksamhet
Page 14 and 15: Partidagen 14 rar för helhetsvård
Page 16 and 17: Partidagen 16 re arbetstider att vi
Page 18 and 19: Partidagen 18 1.3. Landsbygden och
Page 20 and 21: Partidagen 20 SFP anser: att markpl
Page 22 and 23: Partidagen 22 rekt eller indirekt b
Page 24 and 25: Partidagen - motionsuppföljning 24
Page 44 and 45: Partirådet, partistyrelsen 44 Riks
Page 46 and 47: Pressmeddelanden 46 nansiering och
Page 48 and 49: Pressmeddelanden 48 kan betyda att
Page 50 and 51: Pressmeddelanden 50 Pressmeddelande
Page 52 and 53: Pressmeddelanden 52 för förnybar
Page 54 and 55: Pressmeddelanden 54 ter och gurkor
Page 56 and 57: Pressmeddelanden 56 En nödställd
Page 58 and 59: Pressmeddelanden 58 Suomessa ovat l
Page 60 and 61: Pressmeddelanden 60 de koncept på
Page 62 and 63: Pressmeddelanden 62 - Vi måste hö
Page 64 and 65: Pressmeddelanden 64 - Yhden maistra
Page 66 and 67: Pressmeddelanden 66 Stefan Wallin:
Page 68: Pressmeddelanden 68 omalaisten kiel
Page 79 and 80:
5. Partistyrelsens och arbetsutskot
Page 81 and 82:
för lunchseminariet var: Cultural
Page 83 and 84:
Vasa och Åbo har använts framgån
Page 85 and 86:
6. Informationsverksamhet Som infor
Page 87 and 88:
10. Personalen Partikansliet Partis
Page 89 and 90:
SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄ
Page 91 and 92:
TILLGÅNGAR SOM INTE UPPTAGITS I BA
Page 93 and 94:
93 Bokslut
Page 95 and 96:
Bilaga 2 - Sfp-kretsarnas verksamhe
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 113 and 114:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 115 and 116:
Bilaga 4 - Svenska Kulturfonden 115
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Tidningen u
Page 135 and 136:
Bilaga 5- Svensk Ungdom ansvar har
Page 137 and 138:
Bilaga 5- Svensk Ungdom 1.7.1.8 Sam
Page 139 and 140:
Bilaga 5- Svensk Ungdom skap och ky
Page 141 and 142:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Egil Mattss
Page 143 and 144:
Bilaga 6 - Svenska Kvinnoförbundet
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet f
Page 153 and 154:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet A
Page 155 and 156:
Bilaga 8 - Europaparlamentet Utskot
Page 157 and 158:
Bilaga 8 - Europaparlamentet gerad
Page 159 and 160:
159 Bilaga 9 - Riksdagsvalet 2011 L
Page 161 and 162:
161
show all

verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?