Kung MÃ¥ne - fritenkaren.se

1 Dock lär han ha avbrutit loppet i mitten och tagit en rast med anledning
av att de uppnått gränsstationen till Österrike.
2 Ja, jag vet. Men det är inte det underligaste som berättas om honom numera.
1 Hans bror Otto är ju fullständigt otillräknelig ibland, och det går ju
sinnessjukdom i släkten.
2 Vilken kunglig eller kejserlig familj är inte drabbad av antingen det eller
blödarsjuka? Av de två skulle jag föredra sinnessjukdom, ty den har ändå en viss
gudomlig mystik omkring sig.
1 Men vad är det underligaste som du hört om kungen?
2 Det vill jag inte gå in på. Men hans statsråd saknar numera Wagner, ty
Lolus kostade inte så mycket pengar som alla kungens nya slottsprojekt och
parkanläggningar gör. På sitt rokokoslott ämnar han anlägga en Blå Grotta, som den
på Capri, en artificiell Venusgrotta med illumination och heltäckande
klippväggsmålningar.
1 Han är inte klok.
2 Nej, han har blivit omtöcknad.
1 Men vad är det underligaste som du hört om honom?
2 Det underligaste som jag hört om honom är bara rykten men av sådant
slag att man bara inte kan hitta på dem. De kommer dessutom från bergsfolket, var
han är som allra populärast.
1 Låt höra!
2 Nej, jag vill ej öka lasten av rykten som redan gjort honom alldeles för
mycket skada....
Scen 2. En alpsluttning.
En bonddräng ligger på ängen och sover. Ludwig kommer förbi i jaktdräkt.
Han stannar på avstånd och betraktar den sovande.
Ludwig En naturlig man, helt ofördärvad, käck och rask och skön dessutom. Jag
har aldrig kunnat tåla fula människor. Jag kom i gräl med Wagner för att
huvudrollen i hans "Mästersångare" fick sjungas av en ful och gammal man. Jag bytte
ut den gubben till den unge granne Heinrich Vogl, som gjorde rollen mycket bättre.
Men den ofelbare Wagner, den förhärdade omoralisten, kunde ej förlåta mig. Nu är
de dagarna förbi, och Wagner, hjälten i min värld, har slagit sönder alla ideal och
värden i densamma. Jag är ensam, utsatt för min egen kluvenhet och mina outlösta
drifters krav på våldsamt utlopp. Men som konung måste jag forcera fast ett lock på
min naturs vulkan. Men denne gosse är det inget fel på. (går fram och sätter sig bredvid
den sovande.)
Han är så oförstörd, bekymmerslös och sorgfri som en sven. Och han har
skönhet, just det slag av skönhet som jag alltid dyrkat, levat för och eftersträvat.
(lägger sig bredvid drängen)
Det är oemotståndligt. (kysser drängen på munnen. Drängen vaknar.)
Det är bara jag. Var ej förskräckt. Ni låg så skön och oskuldsfull i gräset.
drängen (sätter sig upp) Vem är bara jag? Men Herre Gud! Ers majestät! Det är ju ni!
Ludwig Var inte rädd för mig. Jag vill dig bara väl. Låt bara mig få njuta någon
stund av litet sällskap. Jag behöver det. Seså. Lägg dig här bredvid mig en stund och
låt oss lyssna på naturens tystnads eviga och renaste musik.
drängen Ers majestät, jag vill ej bli en anledning till rykten.
Ludwig (omfamnar honom lidelsefullt) Ingen ser oss här. Var inte rädd för mig. Jag är
blott en förtvivlad själ, hemsökt, förslavad, våldtagen och gjord beroende av Wagner,
som därefter övergivit och förskjutit mig i detta miserabla tillstånd. Ja, jag är
fördärvad och för evigt, men det är ej mitt fel. Jag kan icke älska någon kvinna. Jag
32