Kung MÃ¥ne - fritenkaren.se

Bruckner Ni är god nog att överdriva och smickra mig, ers majestät. Intet av mina
bästa verk kan mäta sig ens med de allra sämsta av Wagner.
Brahms (till Wagner) Där hör du, din snyltare! Till och med Bruckner kan medge att
det mesta du komponerat är dåligt.
Wagner (till Brahms) Ska han säga! Den där otroligt uttråkande oändliga
symfonin han tillägnade mig kan han gå hem och torka sin röv med.
Brahms (till Bruckner) Där hör du, kollega, hur tacksamhet låter från Wagner!
Ludwig Seså, mina herrar, nu får ni ett ögonblick upphöra med denna hopplösa
träta! Jag ber er, herr Wagner och Brahms, att i stället nu sätta er snällt ner till bords
och uppföra er hyggligt.
Wagner Den björnen kan aldrig uppföra sig hyggligt!
Brahms Den slinkan i manskostym är inte rumsren!
Ludwig Nu går vi till ädlare ämnen. Det är med det största intresse som jag följer
med alla alster av era författarskap, ärade herrar från Ryssland! (Tolstoj, Turgenev och
Dostojevskij inträder, alla ordentligt skäggiga.) Speciellt intresserar mig era så innerligt
glödande mänskligt djupt gripande rännstensromaner och ömsinta skildringar av
djupt olyckliga offer för meningslöst lidande, herr Dostojevskij.
Dostojevskij Jag tackar er, min genialiske konung, för visat intresse. Ni är nog den
ende monarken i världen som läser mig utanför Ryssland.
Tolstoj Vad tror du om det, Ivan? Han föredrar den där galningen före oss två!
Turgenev Det är då väl för det att han själv är rätt knasig.
Ludwig Jag läser er även, herr Tolstoj och Turgenev, med stort intresse, men herr
Dostojevskij är enligt min uppfattning djupare mänsklig och framför allt mera
dramatisk.
Tolstoj Om ni inte passar er, ers majestät, kan er svaghet för allting dramatiskt
med tiden för er leda till att ni själv slutar illa dramatiskt.
Ludwig I så fall så hoppas jag andra än jag får uppleva det dramat.
Turgenev Man vet endast själv hur man slutar.
Ludwig En träffande tänkvärd iakttagelse, herr von Turgenev. Det skall jag lägga
på minnet. Men vad lider tiden? Ack, den bara skenar iväg, och jag har ännu ej
hunnit alls med att ägna mig åt mina viktigaste hedersgäster! Jag ber er att överse
med min förskräckliga oartighet, eders nådigaste majestäter! (Ludvig XIV, Ludvig XV
och Marie Antoinette inträder och intager de platser som Ludwig har vänt sig mot.) Jag ber
er dock att uppmärksamma att jag ej alldeles glömt bort er! Ett ögonblick blev jag
disträ och förvirrade alldeles bort mig i nutiden, men, det vill jag poängtera,
egentligen så hör vi alla blott hemma i den evighet som benämns det förflutna, som
är den allena helt sanna och evigt aktuella odödliga tiden! Marie Antoinette, jag är
glad att ni åter har funnit ert huvud.
Marie Antoinette Som bayrare bör ni väl veta att en österrikiska aldrig förlorar det.
Ludwig Är det en pik? Eller ni kanske menar att det blott är preussare som kan
förlora det?
Wagner (reser sig) Jag protesterar!
Marie Antoinette (vänder sig till Wagner) Det är också allt vad protéstanter duger till!
Tomt prat och skrävel blott för att förhäva sig själva! Det låga östtyska beteendet
införde Luther, och ingen tycks någonsin få något slut på eländet.
Ludwig (till Ludvig XIV) Vad tycker ni om min kopia av ert magnifika Versailles och
dess spegelsal?
Ludvig XIV (ser sig surt och drygt omkring) För mycket lyx! Här är inredningen alltför
tung. Här kan man inte andas.
Ludwig Allt är till er ära. Jag har alltid gränslöst beundrat er tid och ert hov, er
kultur, era byggnadsverk och allt ni gjorde.
Ludvig XIV Ni kan icke så ha beundrat mig som jag själv gjorde.
41