Kung MÃ¥ne - fritenkaren.se

Ludwig Jag förstår att detta är min lön för att jag deltog i ett gudlöst krig.
Förbannad vare jag för detta ohyggliga brott mot mänskligheten! (döljer ansiktet i
händerna.)
(Lutz inträder med doktor Gudden och annan vårdpersonal.)
Gudden (inspekterar Otto) Det är hög tid att den här personen avlägsnas från andra
mänskors närhet. (vårdarna tar hand om den alltjämt vrålande Otto.)
Ludwig Vem är ni?
Gudden Von Gudden, till er tjänst, ers majestät, som läkare och specialist på
själssjukdomar.
Ludwig Jag tycker inte om er.
Gudden Er antipati för mig är inte rationell. Vi båda känner ju ej ens varandra.
Ludwig Doktor Gudden, jag tror redan att jag känner er tillräckligt och vill
knappast lära känna er än närmare. (går)
Lutz Vad gick det åt honom?
Gudden Ett symptom. Vi lär nog snart få känna flera.
Lutz Kom, herr doktor Gudden. Vi har en patient att undersöka närmare, en
kunglig sådan, som måhända blott blir en förstudie till en långt besvärligare och än
mera kungligt fall.... (de går)
Scen 6. Versailles, januari 1871.
Bismarck Nå, kommer inte pojken? Det är bara han som fattas här av alla
Tysklands furstar och monarker, och vi har en kejsare att utse!
Hohenlohe Herr von Bismarck, konung Ludwig kommer inte.
Bismarck Men vad säger då den egensinnige? Kan han ej få sin tumme ut ur
röven? Säger han då varken ja eller nej?
Hohenlohe Han har fullständigt isolerat sig och går ej mer för någon att få tag på.
Bismarck Är han sjuk?
Hohenlohe Han skyller på migrän, men det är blott en undanflykt. Han vill ej träffa
någon mer alltsedan han fick hem sin broder.
Bismarck Och vad hände vid hans broders hemkomst?
Hohenlohe Brodern var totalt oigenkännlig genom sin mentalsjukdom, som nu har
brutit ut på allvar. Han har hållits inspärrad alltsedan dess och inte blivit bättre.
Bismarck Jag förstår. Då får vi klara oss förutan huset Wittelsbach. Kung Ludwig
lägger då åtminstone ej hinder i vår väg. Må han regera ostört i sin isolering lika
länge som han lämnar oss i fred och ej går emot Hohenzollern. Men jag antar att de
griller som han alltid odlat en dag även kräver ut sin följd av konungens förstånd.
Han har min sympati, och han får vara glad så länge han har sina illusioner, ty de
räddar honom kanske från att inse att han inte längre spelar någon roll i denna
kejserliga föreställning.
Nu går vi till kröningen av kejsaren av Hohenzollern!
Akt V Scen 1. Possenhofen vid Starnbergsjön.
Elisabeth Är du bekant med ryktena som cirkulerar om dig?
Ludwig Inte något av dem talar falskt.
Elisabeth Du struntar alltså i vad världen tänker om dig?
Ludwig Världen är ej min värld. Min värld är en annan, och blott den är vad jag
lever för och bryr mig om.
Elisabeth Du menar alla dina underbara slott och deras hemligheter.
37