Mat som medicin - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Mat som medicin - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Mat som medicin - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Mat</strong> <strong>som</strong> <strong>medicin</strong><br />
<strong>Mat</strong>en och hälsan är ett ständigt återkommande diskussionsämne<br />
inom forskningen och i medierna, <strong>som</strong> översvämmas<br />
av bantningsrecept och hälsovarningar om olika livsmedel.<br />
Vad vet vi idag om riskerna och fördelarna med olika typer<br />
av mathållning? Vilka kostråd har egentligen ett gott vetenskapligt<br />
stöd?<br />
Det här ämnet belystes från många håll i Aula Nordica<br />
söndagen den 14 mars 2010, då sex aktiva Umeåforskare<br />
berättade om sina och andras rön kring kosten och hälsan.<br />
Forskningens Dag upprepades den 28 mars genom ett besök<br />
i Örnsköldsvik. Umeåföredragen och den efterföljande diskussionen<br />
– <strong>som</strong> vanligt ledd av <strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>ens hedersdoktor<br />
Sverker Olofsson – sammanfattas i den här boken.<br />
Forskningens Dag har sedan 1998 arrangerats av <strong>Medicinsk</strong>a<br />
<strong>fakultet</strong>en vid Umeå <strong>universitet</strong>. Arrangemanget, där<br />
aktiva forskare presenterar sina rön för allmänheten, har sedan<br />
dess varit en årlig publikframgång:<br />
Fett – på gott och ont (1998, ej i bokform)<br />
Socker – upp och ner (1999, ej i bokform)<br />
Bot för barnlöshet (2000, bok finns <strong>som</strong> pdf)<br />
Reservdelsmänniskan (2001, pdf)<br />
Ihärdiga infektioner (2002, pdf)<br />
Pigg eller opigg i knoppen – ett åldrandets huvudproblem<br />
(2003, pdf)<br />
Stroke – ett slag mot hjärnan (2004, pdf)<br />
Prostatacancer – mannens gissel (2005, pdf)<br />
På bettet hela livet – om odontologisk forskning i Umeå<br />
(2006, bok finns <strong>som</strong> pdf och i tryckt form)<br />
Ögat i blickfånget (2007, pdf och tryckt)<br />
Det sjuka och det friska nervsystemet (2008, pdf och<br />
tryckt)<br />
Motion på gott och ont (2009, pdf och tryckt)<br />
Arrangörer för Forskningens Dag är <strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>ens<br />
informationskommitté: Torgny Stigbrand (ordf.), Stefan<br />
Björklund, Kristina Lejon, Margareta Molin Thoren, Anna<br />
Möllsten och Caroline Ricknert.<br />
Redaktörer: Hans Fällman, informatör vid <strong>fakultet</strong>en –<br />
090-786 64 65,<br />
e-post: hans.fallman@adm.umu.se<br />
Bertil Born, informatör vid <strong>fakultet</strong>en – 090-786 60 58,<br />
e-post: bertil.born@adm.umu.se<br />
Fler tryckta exemplar av denna bok och några av de tidigare<br />
utgivna kan beställas kostnadsfritt från<br />
<strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>ens kansli<br />
Umeå <strong>universitet</strong><br />
901 87 UMEÅ<br />
Alla böcker kan också läsas i pdf-format på <strong>fakultet</strong>ens<br />
webbsida<br />
http://www.medfak.umu.se/forskning/<br />
forskningens-dag/<br />
<strong>Mat</strong> <strong>som</strong> <strong>medicin</strong> var rubriken för den trettonde upplagan av<br />
Forskningens Dag med sex föredrag av aktiva forskare vid<br />
<strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>en, Umeå <strong>universitet</strong>. Boken avslutas genom<br />
en frågestund med föredragshållarna, ledd av Sverker<br />
Olofsson, välkänd programledare vid Sveriges Television och<br />
sedan 2005 hedersdoktor vid <strong>fakultet</strong>en.<br />
Barnets mat – den vuxnes hälsa? Olle Hernell, pediatrik, berättar<br />
om hur man resonerar kring näringsrekommendationer<br />
på befolkningsnivå och om samspelet mellan maten och<br />
våra genetiska förutsättningar. När det gäller det växande<br />
problemet fetma hos barn beskriver han hur spädbarnskosten<br />
– och till och med mammans kost under graviditeten –<br />
kan få avgörande betydelse för framtiden.<br />
Glutenintolerans, vanligare än man trott Anneli Ivarsson, epidemiologi<br />
och global hälsa, har kartlagt sjukdomen glutenintolerans<br />
(celiaki) och funnit att den är betydligt vanligare hos<br />
svenska skolbarn än man tidigare trott. Denna överkänslighet<br />
mot proteinet gluten, <strong>som</strong> bland annat finns i sädesslagen<br />
vete, råg och korn, är lätt att behandla (genom en glutenfri<br />
kost) men mycket svår att upptäcka på grund av att symtomen<br />
ofta är diffusa och kan visa sig när <strong>som</strong> helst under livet.<br />
Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona, fysiologisk<br />
kemi, berättar om sin forskning kring hur fett transporteras<br />
och sönderdelas i blodet. Hon förklarar vad <strong>som</strong> är det<br />
”goda” och det ”onda” kolesterolet, varför höga blodfettvärden<br />
är farliga och dessutom har blivit så vanliga. Hon ger<br />
också råd om hur man kan påverka sina blodfetter genom<br />
livsstilen och kosten.<br />
Risker på tallriken Göran Hallmans, näringsforskning, sammanfattar<br />
den vetenskapliga och den allmänna debatten om<br />
vad <strong>som</strong> är farligt eller inte i maten med utgångspunkt i sina<br />
erfarenheter sedan 1984 i Norsjö- och senare Västerbottensprojektet<br />
samt <strong>Medicinsk</strong>a biobanken. Han beskriver bland<br />
annat kampen för att få till stånd en symbolmärkning av nyttiga<br />
livsmedel, det idag så etablerade nyckelhålet.<br />
<strong>Mat</strong>en och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt? Ingegerd<br />
Johansson, cariologi, berättar om mat och matvanor i<br />
Norrland utifrån resultaten från Västerbottensprojektet. Hur<br />
har intaget av olika livsmedel förändrats sedan 1980-talet?<br />
Varför har mellanmjölken och inte den magrare lättmjölken<br />
ersatt standardmjölken? Varför har vi inte blivit bättre<br />
på att äta frukt?<br />
Kostrådgivning vid övervikt – främst en fråga om kalorier?<br />
Bernt Lindahl, beteende<strong>medicin</strong>, försöker summera vad vi<br />
egentligen vet om olika slags kosthållningar för att gå ner i<br />
vikt. Forskningsresultat pekar på att lågkolhydratkost ger<br />
en snabbare viktminskning än lågfettkost, men att åtminstone<br />
den mest extrema varianten kan innebära en del risker<br />
på längre sikt. Dessutom är beteendet och vanorna minst<br />
lika viktiga i sammanhanget <strong>som</strong> kostens sammansättning.<br />
<strong>Medicinsk</strong>a <strong>fakultet</strong>en<br />
901 87 Umeå<br />
www.medfak.umu.se<br />
ISBN 978-91-7459-136-1