Mat som medicin - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Mat som medicin - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Mat som medicin - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Barnmatens betydelse<br />
När vi inledde forskningen i slutet av 1980-talet visste vi förstås inte hur framtiden<br />
skulle se ut utan tänkte: Vad händer? Kommer celiaki att öka hela tiden?<br />
Var är taket? Vi förstod förstås att det inte var så enkelt att bara arvet<br />
och gluten hade betydelse utan det måste finnas något annat i bilden. När ökningen<br />
kom hade ju inte genetiken plötsligt ändrats hos den svenska befolkningen.<br />
Som för de flesta sjukdomar måste det vara så att levnadsvanor betyder<br />
en hel del. Vi har senare kunnat visa att det bästa om man vill minska<br />
risken för glutenintolerans på befolkningsnivå är att amma barnen om det är<br />
möjligt och, oavsett om man ammar eller inte, börja med gluten i väldigt liten<br />
mängd, gradvis och helst redan under amningen. Dessa forskningsfynd<br />
avspeglade sig snart i svenska rekommendationer <strong>som</strong> gick ut på bred front<br />
och bidrog till minskningen.<br />
Vi kunde visa med vår forskning att ungefär hälften av epidemin troligen<br />
förklaras av ändringar i spädbarnskosten. I början av 1980-talet kom en rekommendation<br />
på europeisk nivå om att vänta med att ge barn gluten tidigt.<br />
Starten skulle förskjutas från 4 till 6 månader för att skona de minsta efter<strong>som</strong><br />
vi då trodde att de <strong>som</strong> har det genetiska arvet automatiskt skulle bli sjuka<br />
av gluten. Rekommendationen gjorde att de små mängder mjöl <strong>som</strong> fanns<br />
i modersmjölksersättningarna togs bort. I och med att man uppsköt starten<br />
av gluten till 6 månaders ålder blev följden att allt färre ammade när de förde<br />
in gluten i sina barns kost, efter<strong>som</strong> det var vanligt att amningen avslutades<br />
ungefär i denna ålder.<br />
En annan faktor knyter an till Olle Hernells kommentar om för mycket<br />
protein i barnmaten, vilket också gällde vällingar och liknande produkter.<br />
Man drog ner mängden protein genom att minska mängden mjölk, <strong>som</strong> har en<br />
hög proteinhalt, och istället ökades mängden mjöl. Vid den tiden visste man<br />
ju inte att mjölmängden hade betydelse för glutenintolerans. Ganska plötsligt<br />
började alltså spädbarn få mer mjöl i sin barnmat och oftare än tidigare utan<br />
pågående amning. Senare, på 1990-talet ändrades rekommendationerna utifrån<br />
våra och andras fynd till en försiktig introduktion av glutenhaltig mat<br />
under pågående amning och mängden mjöl i produkterna drogs ner.<br />
Figur 7 visar samma utvecklingskurva <strong>som</strong> föregående figur vad gäller utvecklingen<br />
av celiakiförekomsten över tid, men mer vetenskapligt presenterad<br />
och förlängd in på 2000-talet. Ni ser den låga ingångsnivån, en dramatisk<br />
28
Change language