Kinakontakt - Teknikföretagen

intensiva och tillverkar typiskt konsumentprodukter, till exempel kläder,
skor, konsumentelektronik och hantverk.
Maktstrukturen inom kedjan
Enligt Cox (1999) är det endast makten som avgör hur en värdekedja
utvecklas och han anser att det är kontrollen över vissa resurser i försörjningskedjan
som gör att företag kan komma åt en större andel värde än
vad som är proportionellt mot deras kostnader. Där Gereffi (1999) skiljer
på två sorters värdekedjor skriver Cox et al (2001) i stället om fyra olika
maktstrukturer som kan råda i en köpar-/leverantörsrelation. Cox och
medförfattare fokuserar alltså på varje relation i en värdekedja istället för att
som Gereffi (1999) se på karaktäristika för hela kedjan.
Cox med fleras (2001) fyra maktstrukturer är köpardominans, säljardominans,
ömsesidigt beroende mellan köpare och säljare samt ömsesidigt
oberoende mellan köpare och säljare. I relationer där det finns ett
ömsesidigt beroende kommer en kompromiss troligtvis att uppnås. I de
relationer där köpare och säljare är oberoende kommer detta sannolikt att
gynna köparen då säljaren tvingas sälja för att behålla kunden.
Maktstrukturens orsaker och konsekvenser
Om det är köpare eller säljare som kommer att få mest makt avgörs till stor
del av hur stor konkurrens som råder mellan de olika potentiella leverantörerna
och köparna (Cox et al, 2001). Inträdesbarriärer påverkar hur stor
konkurrensen blir inom en viss aktivitet och Kaplinsky och Morris (2001)
menar att de är en viktig anledning till att olika delar av värdekedjan får
olika mycket makt. Författarna skiljer på aktiviteter där konkurrensen
tenderar att öka med tiden – till exempel produktion av varor – och sådana
där inträdesbarriärerna kan tänkas öka – exempelvis design och branding.
Konkurrensen inom en viss aktivitet har stor påverkan på maktstrukturen i
hela kedjan. Företag som bedriver aktiviteter som inte ger dem makt
tvingas att anpassa sig efter dem med mer makt. Leverantörer till
exempelvis Ericsson och Nokia tvingas ofta att etablera sig på flera av de
platser där kundernas produktionsanläggningar finns för att få fortsätta att
sälja till den anläggning som de levererade till från början (Björkwall et al,
2006). Leverantörer i elektronik- och teleindustrin samt i fordonsindustrin,
framförallt bilindustrin, påverkas av sådana tendenser. Företag som säljer
till fordons- respektive elektronik-, och teleindustrin påverkas också av
maktstrukturerna i dessa branscher även om företagen själva tillhör en
annan bransch, till exempel maskinindustrin.
Orsakerna bakom att ömsesidigt beroende uppstår kan vara flera. Schilling
(2005) menar att ett samarbete ofta utvecklas om kunden dels är i behov av
kompetens som inte finns inom det egna företaget och dels vill dela
16