Kinakontakt - TeknikfÃ¶retagen

More documents

Recommendations

Info

Branschspecifika faktorers påverkan på motiven Jens S. är ett företag i transmissionsbranschen som idag är ett i princip renodlat grossistföretag. Företagets kunder är framförallt maskintillverkare, däribland många underleverantörer till Tetrapak. Jens S. säljer både standardprodukter som lagerförs och kundanpassade produkter som specialbeställs. De har också en mindre mekanisk verkstad där de kan utveckla kortare förserier och kundanpassade specialprodukter. När det gäller de enklare standardprodukterna är konkurrensen hård och kunderna ställer höga krav på att få ett lågt pris, ofta pressas de i sin tur av storföretag i verkstadsindustrin. Av den anledningen köper Jens S. många produkter ur standardsortimentet från Kina. Eftersom marginalerna på enkla produkter är låga skulle Jens S. helst bara sälja tekniskt avancerade produkter, sådana där den kompetens som finns inom företaget kommer till nytta, men eftersom det är nödvändigt att sälja enklare produkter för att kunna erbjuda ett komplett sortiment köper de från Kina. Nya, tekniskt avancerade lösningar är inte lönsamma att tillverka i Kina utan köps från Europa. När produkterna hunnit bli standard och efterfrågan stabiliserats är det dock vanligt att produktionen flyttas. Vid inköp från Kina krävs stora volymer för att få ett lågt pris. När det gäller standardartiklar är det inget stort problem eftersom Jens S. kan köpa in en hel container och sedan sälja innehållet till olika kunder och alltså dra nytta av inköpsskalfördelar. När det däremot gäller inköp av produkter som är specifika för en viss kund skriver Jens S. avtal med kunden för att reducera sin risk. Avtalet innebär att kunden kan hålla produkterna i lager hos Jens S. i Sverige, men att de måste köpa ut varorna inom en viss period. Detta kan orsaka problem om det visar sig att efterfrågan varierar eller om något i konstruktionen ska ändras. Ett annat problem som begränsar flexibiliteten är de långa ledtider som uppstår på grund av att de kinesiska leverantörerna har mycket att göra, att båttransporten tar tid och att stora serier tillverkas innan de skeppas. Många kunder tycker ändå att det är acceptabelt eftersom många produkter i Kina kostar hälften av vad de skulle kosta i Europa och det är mycket billigt att frakt med båt. I Europa är, enligt Jens S. VD Erik Carlsson, industrin mer flödesorienterad och här tillverkas och skickas mindre mängder i taget. När det gäller komplicerade produkter med svårprognostiserad efterfrågan är kunderna ofta beredda att betala mer för den större flexibiliteten hos europeiska leverantörer. I Figur 13 visas branschtillhörigheten för de företag som studerats liksom i vilken utsträckning företagen har kontakt med utlandet. Bilden ska tolkas så att den nedre delen av varje stapel är företag som bara har kontakter i Sverige. Den mellersta delen visar företag som har kontakter med utlandet, men inte med Kina. Den översta delen är företag som har kontakter med Kina och eventuellt även med andra länder. Figuren bygger på svar från samtliga som svarat på enkäten eller som intervjuats per telefon. 40
Figur 13: Undersökta företags branschtillhörighet och utlandskontakter andel av undersökta företag 50% 40% 30% 20% 10% 0% metallvaror maskin elektronik, tele service, handel övrig industri transportmedel Kina utland, ej Kina endast Sverige branschtillhörighet På grund av för få enkätsvar från företag i transportmedelsindustrin med kontakt i Kina studeras dessa inte i det kommande kapitlet. Företag med SNI-kod över 35 (främst företag som bedriver handel eller säljer industrinära tjänster) eller under 28 (övrig industri) har också få fall och ingår inte i Teknikföretagens traditionella målgrupp varför de utesluts ur analysen. Som synes i figuren skiljer sig företag från de olika branscherna åt när det gäller utlandskontakt. Metallvaruföretag (SNI 28) har i betydligt mindre utsträckning än maskin- (SNI 29) och elektronik- och teleföretag (SNI 30- 33) kontakt med Kina och andra länder utanför Sverige. 6 Främst gäller detta renodlad inköps- och försäljningsverksamhet eftersom det när det gäller outsourcing inte finns någon påvisbar skillnad mellan olika branscher. Det totala antalet företag som har egen produktion eller försäljning är för litet för att dra några slutsatser om branschskillnader. En annan tydlig skillnad mellan företagen gäller storlek. Mikroföretagen är klart överrepresenterade i metallvaruindustrin och medelstora och stora företag är på samma sätt överrepresenterade bland maskintillverkarna. 7 Eftersom det inte finns något påvisbart samband mellan storlek och utlandskontakt kan denna skillnad mellan branscherna inte ensam vara orsaken till de skillnader i utlandskontakt som konstaterades ovan. Värde- och försörjningskedjans påverkan på motiven Några skillnader mellan branscherna när det gäller vem som tog initiativ till kontakt verkar inte finnas, de flesta synpunkter som uttrycktes i våra fallstudier tyder på att de undersökta företagen har en stark upplevelse av att det är de stora producenterna i slutet av kedjan som driver utvecklingen och som har makt. Detta styrks också av att ett nära kundsamarbete är det absolut vanligast angivna konkurrensmedlet (se Figur 16). 6 Korstabell, signifikans 0,000. 7 Korstabell, signifikans 0,000. 41
Page 1: Så utvecklar östgötska teknikfö
Page 4 and 5: Presentation av fallföretagen ABS
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning Syftet med denna s
Page 8 and 9: Ovanstående bild visar att prispre
Page 10 and 11: Figur 3 visar att internationellt k
Page 12 and 13: Traditionellt sett är medlemmar i
Page 14 and 15: Varför etablera kontakter med utla
Page 16 and 17: olika företag och hur företagen v
Page 18 and 19: intensiva och tillverkar typiskt ko
Page 20 and 21: Brewer (2004) tar bilindustrin som
Page 22 and 23: kvalificerad arbetskraft eller kuns
Page 24 and 25: ligga nära forsknings- och utveckl
Page 26 and 27: Företagets internationella erfaren
Page 28 and 29: är utbildningsnivån viktig och m
Page 30 and 31: företags- och branschspecifika fak
Page 32 and 33: företaget offshorat något som fö
Page 34 and 35: konkurrensutsatt marknad. Ju närma
Page 36 and 37: Investeringar I samhällsdebatten d
Page 38 and 39: avsnitt diskuteras först företag
Page 40 and 41: huvudsakligt syfte som är ett av d
Page 44 and 45: Företag i olika branscher verkar d
Page 46 and 47: av sina kunder tycker. 13 Detta tyd
Page 48 and 49: anscherna påverkar företagen på
Page 50 and 51: produktion i Sverige. Denna svårig
Page 52 and 53: Företagsspecifika faktorers påver
Page 54 and 55: Erik Carlssons teori får stöd i u
Page 56 and 57: av Markslöjd. I detta fall har all
Page 58 and 59: Figur 21: Marknadstillväxten vikti
Page 60 and 61: Andra har haft upplevelser av båda
Page 62 and 63: ”Man kan inte skydda sig. Patent
Page 64 and 65: Typ av kontakt hos de undersökta f
Page 66 and 67: ”Många tar beslutet att de inte
Page 68 and 69: Personal i Kina Bland de intervjuad
Page 70 and 71: De farhågor som Assalub bär på
Page 72 and 73: Förädlingsvärde och produktivite
Page 74 and 75: Flexibiliteten är inte enbart bero
Page 76 and 77: Incitamenten till nyinvesteringar i
Page 78 and 79: 4 Diskussion I detta kapitel koppla
Page 80 and 81: Kundnärhet krav för leverantör a
Page 82 and 83: ehov och processer som finns hos de
Page 84 and 85: mindre företag. Storleken verkar a
Page 86 and 87: drivkraften blir snarare kundnärhe
Page 88 and 89: Vilka effekter får dessa kontakter
Page 90 and 91: sällan för att ersätta produktio
Page 92 and 93:
5 Referenser Abrahamsson, M., D. An
Page 94 and 95:
Hill, C. W. L & S. A. Snell (1989).
show all

Kinakontakt - TeknikfÃ¶retagen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?