Kinakontakt - TeknikfÃ¶retagen

More documents

Recommendations

Info

konkurrensutsatt marknad. Ju närmare kärnan och ju mer unik en aktivitet blir, desto närmare samarbete krävs och vid en viss gräns är det lämpligare att utföra aktiviteten inom företaget (Arnold, 2000; Cox, 1996). Hur tätt ett samarbete måste vara får också konsekvenser för hur berörda parter kan vara lokaliserade i förhållande till varandra. Bengtsson och Berggren (2004) belyser exemplet Nokia. Företaget ser produktion som en kärnkompetens och har därför kvar produktionen inom företaget. Leverantörer av viktiga komponenter befinner sig på ett kort geografiskt avstånd till produktionsanläggningen. Sett ur den outsourcande partens ögon innebär alltså detta att det företag som en verksamhet outsourcas till bör befinna sig geografiskt närmare ju viktigare den outsourcade aktiviteten är för det egna företagets verksamhet. Hur mäta effekter av <strong>Kinakontakt</strong>er Då ett av rapportens syften är att undersöka hur företag har påverkats av sin verksamhet i Kina är det av stor betydelse att mäta denna påverkan på ett korrekt sätt. Bengtsson och Berggren (s 213, 2004) skriver till exempel om företag som har outsourcat verksamhet att ”…measurement of actual outcome is not trivial and detailed studies are rare”. Tolkning av de mätningar som görs är också viktiga. Är det till exempel bra eller dåligt om ett företag har blivit mer lönsamt, men har färre anställda än tidigare Är det bra om omsättningen minskar samtidigt som vinstmarginalen ökar Målsättningen är att lämna sådana värderingar åt läsaren och att så objektivt som möjligt beskriva hur företagens verksamhet har förändrats. Nyckeltal Mått baserade på siffror som är allmänt tillgängliga och som räknas likadant för alla företag är bra att använda i jämförelser. Som nämnts finns dock anledning att inte bara titta på siffror eftersom de visar en historisk utveckling. Lönsamhet Lönsamhet går att mäta på många olika sätt, till exempel genom rörelseresultatet eller genom vinst före respektive efter skatt. Samtliga mått kan anges i absoluta tal eller i procent av omsättningen som rörelse- eller vinstmarginal. Utöver dessa mått finns det några olika sätt att mäta avkastning, så kallad räntabilitet. Vanliga mått är räntabilitet på totalt, sysselsatt respektive eget kapital. De syftar till att visa på den avkastning som olika intressenter erhåller på sitt satsade kapital. 32
Måtten som diskuterats ovan har olika för- respektive nackdelar. Fördelen i att mäta relativa tal är att det blir lättare att göra en rättvis jämförelse mellan företag som är olika stora. Nackdelen är att förändringar i både resultat och omsättning påverkar, vilket till exempel leder till att ett företags vinstmarginal ökar när omsättningen minskar även om vinsten är konstant. Frågan gällande vilket resultat som är mest intressant att mäta beror på vad det är som undersöks. Å ena sida kan man hävda att det intressanta är hur mycket pengar som företaget faktiskt får kvar i slutet av året och att det relevanta därför är vinsten efter skatt, å andra sidan påverkas detta i stor utsträckning av bokslutsdispositioner vilket gör att detta värde inte alltid ger en rättvisande bild av hur verksamheten går. Dessutom påverkas finansiella kostnader i stor utsträckning av företagets kapitalstruktur, det vill säga hur företagets tillgångar är finansierade. Finansiella intäkter kommer från delar av verksamheten som inte hör till ett teknikföretags huvudsakliga verksamhet. För att få med så lite jämförelsestörande poster som möjligt undersöks rörelsemarginalen, det vill säga rörelseresultat i förhållande till omsättning. Denna information är också lättillgänglig för samtliga företag. De olika avkastningsmåtten är också intressanta, men även här kan det finnas jämförelsestörande inslag. Till exempel får ett företag som har flyttat en del verksamhet till ett dotterbolag, men som fortfarande gör samma vinst, automatiskt en högre räntabilitet oavsett om dotterbolaget går med förlust. Produktivitet För att ett företag ska bibehålla sin konkurrenskraft är det viktigt att dess produktivitet är hög relativt dess konkurrenter. Ett vanligt sätt att mäta produktivitet på företagsnivå är att undersöka förädlingsvärde per anställd (Gauzente 2000; Globerman et al, 1994; Hill & Snell, 1989). Förädlingsvärdet kan ses som det värde som skapas i företaget och som sen delas av de anställda, ägarna, staten och andra finansiärer. Den definition som tidigare använts av Teknikföretagen är resultat före avskrivningar plus totala lönekostnader och denna definition används också i den här rapporten. Följaktligen mäts här produktivitet som detta förädlingsvärde delat med antal anställda. Ett närbesläktat nyckeltal är förädlingsgrad, som påvisar hur stor del av omsättningen som är värdet som skapats i företaget. Ett företags förädlingsgrad visar hur hög specialisering ett företag har, genom att ett företag som specialiseras sänker sin förädlingsgrad. En annan tolkning är att förädlingsgraden visar hur stor del av värdekedjan som utförs inom företaget. 33
Page 1: Så utvecklar östgötska teknikfö
Page 4 and 5: Presentation av fallföretagen ABS
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning Syftet med denna s
Page 8 and 9: Ovanstående bild visar att prispre
Page 10 and 11: Figur 3 visar att internationellt k
Page 12 and 13: Traditionellt sett är medlemmar i
Page 14 and 15: Varför etablera kontakter med utla
Page 16 and 17: olika företag och hur företagen v
Page 18 and 19: intensiva och tillverkar typiskt ko
Page 20 and 21: Brewer (2004) tar bilindustrin som
Page 22 and 23: kvalificerad arbetskraft eller kuns
Page 24 and 25: ligga nära forsknings- och utveckl
Page 26 and 27: Företagets internationella erfaren
Page 28 and 29: är utbildningsnivån viktig och m
Page 30 and 31: företags- och branschspecifika fak
Page 32 and 33: företaget offshorat något som fö
Page 36 and 37: Investeringar I samhällsdebatten d
Page 38 and 39: avsnitt diskuteras först företag
Page 40 and 41: huvudsakligt syfte som är ett av d
Page 42 and 43: Branschspecifika faktorers påverka
Page 44 and 45: Företag i olika branscher verkar d
Page 46 and 47: av sina kunder tycker. 13 Detta tyd
Page 48 and 49: anscherna påverkar företagen på
Page 50 and 51: produktion i Sverige. Denna svårig
Page 52 and 53: Företagsspecifika faktorers påver
Page 54 and 55: Erik Carlssons teori får stöd i u
Page 56 and 57: av Markslöjd. I detta fall har all
Page 58 and 59: Figur 21: Marknadstillväxten vikti
Page 60 and 61: Andra har haft upplevelser av båda
Page 62 and 63: ”Man kan inte skydda sig. Patent
Page 64 and 65: Typ av kontakt hos de undersökta f
Page 66 and 67: ”Många tar beslutet att de inte
Page 68 and 69: Personal i Kina Bland de intervjuad
Page 70 and 71: De farhågor som Assalub bär på
Page 72 and 73: Förädlingsvärde och produktivite
Page 74 and 75: Flexibiliteten är inte enbart bero
Page 76 and 77: Incitamenten till nyinvesteringar i
Page 78 and 79: 4 Diskussion I detta kapitel koppla
Page 80 and 81: Kundnärhet krav för leverantör a
Page 82 and 83: ehov och processer som finns hos de
Page 84 and 85:
mindre företag. Storleken verkar a
Page 86 and 87:
drivkraften blir snarare kundnärhe
Page 88 and 89:
Vilka effekter får dessa kontakter
Page 90 and 91:
sällan för att ersätta produktio
Page 92 and 93:
5 Referenser Abrahamsson, M., D. An
Page 94 and 95:
Hill, C. W. L & S. A. Snell (1989).
show all

Kinakontakt - TeknikfÃ¶retagen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?