Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iksrevisionen granskar: försvarets förmåga<br />
För att skapa förutsättningar för så samtränade förband som möjligt och slippa<br />
utbildning på grundläggande nivå under den sista och avgörande terminen,<br />
var det viktigt för Försvarsmakten att rekrytera huvuddelen av soldaterna i<br />
den aktuella värnpliktskullen. Målet var att rekrytera 50 procent därifrån. Det<br />
fanns en detaljplanering av rekryteringsprocessen som Försvarsmakten i stort<br />
följde. Resultat blev att ungefär en tredjedel av soldaterna i NBG11 kom från den<br />
aktuella värnpliktskullen. En ungefär lika stor andel utgjordes av soldater med<br />
tidigare utlandserfarenhet. Försvarsmakten förändrade avtalen för soldaterna,<br />
men även för reservofficerarna, sent i rekryteringsprocessen. Detta ledde till<br />
ett omfattande administrativt merarbete, eftersom systemstöd saknades för<br />
den nya anställningsformen, GSS/K. Vidare fanns det oklarheter kring vilka<br />
förmåner soldaterna skulle ha. <strong>Riksrevisionen</strong> noterar att Försvarsmaktens<br />
personalförsörjning är under förändring, men vill samtidigt understryka vikten<br />
av att på ett tidigt stadium i en rekryteringsprocess se till att det är tydligt vilka<br />
villkor som ska gälla både för soldater och för övriga, eftersom man annars<br />
riskerar att försvåra rekryteringen.<br />
Sammantaget lyckades dock Försvarsmakten rekrytera till 92 procent av<br />
befattningarna i NBG11, vilket enligt <strong>Riksrevisionen</strong>s bedömning var ett<br />
tillfredsställande resultat. <strong>Riksrevisionen</strong> noterar att Försvarsmakten under år<br />
2010 införde internationell tjänstgöringsplikt. Till skillnad för vad som var fallet<br />
under NBG08 hade det för NBG11 därför inte behövts ett nytt avtal vid insats.<br />
Ansvaret för personalförsörjningsprocessen inom Försvarsmakten<br />
delas mellan flera olika enheter. I likhet med NBG08 fanns oklarheter i<br />
ansvarsfördelningen. Dessa bidrog bland annat till att bemanningen av<br />
styrkehögkvarteret försenades. Inledningsvis skedde bemanningen genom<br />
att officerare kommenderades till styrkehögkvarteret, men först när man<br />
bytte rekryteringsmetod till ett frivilligt sökförfarande kunde tjänsterna<br />
på styrkehögkvarteret tillsättas. Problemen med bemanningen påverkade<br />
uppbyggnaden av styrkehögkvarteret.<br />
För att Försvarsmakten ska lyckas med rekryteringen till insatsorganisation<br />
2014 är det centralt med en väl fungerande personalförsörjningsprocess. Detta<br />
understryks även i Försvarsmaktens strategiska förändringsmål om att bli en<br />
attraktiv arbetsgivare. <strong>Riksrevisionen</strong> har i denna granskning gjort ett antal<br />
iakttagelser som, enligt <strong>Riksrevisionen</strong>s bedömning, sammantaget visar på<br />
möjligheter för Försvarsmakten att förbättra personalförsörjningsprocessen.<br />
Ambitiöst upplägg på utbildnings- och övningsverksamhet<br />
NBG11 bestod av förband av olika karaktär och som var geografiskt spridda.<br />
Försvarsmaktens sammansättning av förbandet grundade sig på ett val<br />
där olika för- och nackdelar vägdes mot varandra, men där förmågebredd<br />
RIKSREVISIONEN<br />
109
Change language