Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

den nordiska stridsgruppen - nordic battlegroup 2011 ritningar för produktionsledningen. Chefen för insatsledningen har också ett bemyndigande att ingå internationella överenskommelser. Ansvars- och arbetsfördelning inom HKV regleras genom HKV:s arbetsordning. 109 3.2.3 Försvarsmaktens processer för intern styrning Försvarsmaktens verksamhet kan sägas bestå av två kärnprocesser. Den ena handlar om att skapa operativ förmåga och den andra om att använda denna förmåga under insats. Operativ förmåga skapas genom att krigsförband byggs upp, det vill säga organisatoriska enheter med personal som förses med materiel och utbildas för olika militära uppgifter. Regeringens årliga styrning genom regleringsbrevet omsätts inom Försvarsmakten till uppdrag som i sin tur skapar produkter, vilket i ekonomistyrningstermer är benämningen på krigsförbanden. Styrningskedjan inom Försvarsmakten inleds med att överbefälhavaren fastställer årliga uppdrag (ÖB U) till resultatansvariga chefer i högkvarteret. Dessa konkretiserar i sin tur ÖB U till uppdrag till chefer för förband, skolor och centrum samt till beställningar till stödmyndigheterna. Uppdragen till förband, skolor och centrum fastställs i de årliga verksamhetsuppdragen (VU). Produkter och uppdrag ska sedan följas upp med avseende på kostnader, kvalitet, kvantitet och effekttillskott. 110 3.3 Planering av NBG11 inom HKV 3.3.1 NBG11 ska produceras i linjeorganisationen Regeringen gav i regleringsbrevet för år 2008 Försvarsmakten i uppdrag att planera för NBG11. 111 Samtidigt inledde NBG08 sin beredskapsperiod. Försvarsmaktens erfarenheter av NBG08 visade att det gällde att i ett tidigt skede avgöra stridsgruppens sammansättning och organisation samt fastställa målsättningar. Det gällde vidare att undvika förändringar i materielen eftersom sådana lätt ger upphov till följdproblem. Försvarsmakten konstaterade sammanfattningsvis att produktion av en stridsgrupp ställer höga krav på tydlig ledning och uppföljning. 112 109 Instruktion med arbetsordning för enheter och processer i Högkvarteret HKV ArbO 2010 inklusive bilagor för enheterna, HKV 09 862:53114, 2010-03-08. 110 Försvarsmaktens ekonomimodell 2009 (H Ek), HKV 23 520:80036, 2008-12-19, s. 2–9. 111 Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, s. 14. 112 Försvarsmaktens budgetunderlag för 2009, underbilaga 6.4, HKV 23 383:64128, 2008-02-29, s.2. 36 RIKSREVISIONEN
iksrevisionen granskar: försvarets förmåga Överbefälhavarens uppdrag för år 2008 113 innehöll inget om NBG11, men chefen för ledningsstaben fattade i februari 2008 ett övergripande beslut om hur NBG11 skulle tas fram. 114 Beslutet innebar att NBG11 skulle produceras i enlighet med Försvarsmaktens linjeorganisation, det vill säga utifrån den ansvarsoch arbetsfördelning som gavs av Försvarsmaktens respektive högkvarterets arbetsordning. 115 Försvarsmaktens beslut att inordna produktionen av NBG11 i linjeorganisationen innebar att planeringen av NBG11 behövde samordnas med den årliga cykel med fasta tidpunkter för olika moment som styr Försvarsmaktens förbandsproduktion. Det handlade framför allt om att se till att de förband som fått uppdraget att utbilda och öva soldater inför NBG11 skulle få rätt materiel i tid. Ansvar för viktiga moment i planeringen av förbandsproduktionen som till exempel att utforma styrkans sammansättning och formulera målsättningar, finns hos olika enheter inom insatsledningen. Samtidigt måste andra delar av högkvarteret som till exempel delar av produktionsledningen, personalstaben med flera enheter (men även förbanden) kunna bistå Insatsledningen med information vid rätt tillfälle i processen. Normalt sker produktionsplaneringen i en sekventiell och samtidigt iterativ process, där olika delar av högkvarteret bidrar med underlag som sedan utgör en förutsättning för andra delar som tar vid i nästa led. De korta tidsförhållandena som gällde för NBG11 innebar att uppgifter behövde utföras parallellt. NBG11 var en multinationell styrka och Försvarsmakten hade ramnationsansvar. I förhållande till normal förbandsproduktion tillkom därför uppgifter som följde av ramnationsansvaret, som till exempel ledning av styrkan, arrangemang av gemensamma övningar och planering av strategiska transporter. Försvarsmakten hade därutöver ett ansvar att samordna de truppbidragande länderna så att förbandsenheterna från respektive land skulle få förutsättningar att kunna verka tillsammans. Således ställdes höga krav på samordning. 3.3.2 Komplex samordning inom Högkvarteret I ledningsstabens övergripande beslut om NBG11 lades ansvaret för att samordna NBG11 hos Insatsledningen och en särskild enhet, NBG PLE (NBG 113 Överbefälhavarens uppdrag 2008 (ÖB U 08), HKV 23 320:61255, 2007-12-20. 114 C LEDS övergripande beslut avseende arbetet att med att organisera BG 2011, HKV 03 201:63983, 2008-02-22. 115 Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO), senaste utgåva FFS 2012:1, 2012-02-10 samt Instruktion med arbetsordning för enheter och processer i Högkvarteret, HKV 09 862:53114, 2010-03-08. RIKSREVISIONEN 37
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: försvarets
Page 35: iksrevisionen granskar: försvarets
Page 87 and 88:
iksrevisionen granskar: försvarets
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 134:
den nordiska stridsgruppen - nordic
show all

Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?