Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

den nordiska stridsgruppen - nordic battlegroup 2011 i februari 2008 och en andra rapport om beredskapsperioden lämnades i november 2008. I korthet var Försvarsmaktens viktigaste erfarenheter av förberedelserna inför NBG08 följande: 102 • Ta tidiga beslut om målsättningar och förmågor – en tydlig tidplan krävs. • Analysera tidigt åtagandet som ramnation. • Undvika sena beslut om nya förmågor eller nya materielsystem. Vid det sistnämnda rapporteringstillfället beskriver Försvarsmakten de problem som man haft med framför allt materielförsörjningen till NBG08. Försvarsmakten konstaterar att planeringen måste starta i tid, det vill säga tre år före beredskap. 103 När detta skrevs i november 2008 var materielförsörjningen till NBG11 redan försenad. Erfarenheterna från NBG08 omsätts dock inte i någon tydlig redogörelse av vilka åtgärder Försvarsmakten har vidtagit för att förhindra att liknande problem återkommer i produktionen av NBG11. Att redovisa åtgärder ingick i uppdraget från regeringen 104 , men detta saknas i båda rapporterna. 3.1.3 Sammanfattning av regeringens respektive Försvarsmaktens erfarenheter av NBG08 Regeringens erfarenhetsredovisning domineras av vikten av en fungerande ekonomisk styrning. Ett insatsförsvar med tillgängliga förband innebär att kraven skärps på den ekonomiska planeringen. I övrigt är det få erfarenheter som rör regeringens egen roll i styrningen av NBG08. Regeringen förmedlar främst Försvarsmaktens erfarenheter. Tidsaspekten återkommer i Försvarsmaktens återrapportering av erfarenheterna från NBG08. Försvarsmakten understryker att väl underbyggda beslut måste fattas i tid för att förutsättningar ska skapas för en effektiv förbandsproduktion. Materielbehov måste fastställas tidigt och sedan inte ändras. Nya materielsystem bör undvikas. Försvarsmakten berör dock inte problemen med omfattande kostnadsökningar. Regeringen ber Försvarsmakten att rapportera vilka åtgärder som vidtagits, framför allt avseende materielförsörjningen, för att undvika problem i framtiden. Det framgår dock inte av rapporteringen vilka åtgärder som Försvarsmakten har vidtagit. Förutom den externa återrapporteringen har Försvarsmakten internt tagit fram erfarenhetsrapporter om NBG08. 102 Försvarsmaktens budgetunderlag 2009, underbilaga 6.4, HKV 23 383:64128, 2008-02-29, s.2–3. 103 Utvärdering av beredskapsperioden för Nordic Battlegroup , HKV H/R 23 383:82405, 2008-11-07, s. 2. 104 Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten. 34 RIKSREVISIONEN
iksrevisionen granskar: försvarets förmåga 3.2 Försvarsmaktens interna styrning 3.2.1 Den politiska styrningen av NBG11 går två vägar Det svenska bidraget till NBG11 styrs genom ordinarie kanaler för myndighetsstyrning, det vill säga genom regleringsbrev och genom att Försvarsdepartementet genom så kallade anmodande begär in underlag från Försvarsmakten. När det gäller stridsgruppen som helhet sker styrningen via det nordiska organet för samarbete inom försvarsområdet, NORDCAPS (numera NORDEFCO) och dess politiska kommitté som ger order till den militära nivån. Sverige åtog sig i oktober 2006 ramnationsansvar för att ta fram och hålla en EU-stridsgrupp i beredskap första halvåret 2011 105 . Samarbetet mellan länderna i Nordic Battlegroup baseras på ett samförståndsavtal från 2005. 106 Detta avtal är giltigt även för NBG11. 107 3.2.2 Ansvarsfördelning i Försvarsmaktens ledning Överbefälhavaren (ÖB) är Försvarsmaktens chef och ska leda myndigheten med utgångspunkt i de mål som riksdag och regering fastställt. Chefen för ledningsstaben (LEDS) är chef för högkvarteret (HKV) och tillika ÖB:s stabschef. Ledningsstaben ansvarar bland annat för strategisk planering, verksamhetsutveckling och ekonomistyrning. Produktionsledningen (PROD) ansvarar för att insatsledningen har alla resurser som behövs för en insats nationellt eller internationellt. Detta innefattar allt som handlar om rekrytering, utbildning, anskaffning och utveckling av materiel som till exempel vapen och fordon. Produktionsledningen ansvarar för verksamhetsuppdragen (VU) som går ut till samtliga förband, skolor och centrum. Insatsledningen (INS) ansvarar för att formulera krav inför förbandsproduktion och tar sedan vid där produktionsledningens ansvar slutar. De ansvarar för att genomföra insatser på överbefälhavarens uppdrag. I detta ingår planering, ledning 108 och uppföljning av insatser. I planeringen ingår att upprätta detaljerade målsättningar för förbanden. Målsättningarna fungerar som 105 Instruktion inför Battlegroup Coordination Conference, Fö 2006/1716/51 löpnr 70, 2006-10-27. 106 Det ursprungliga avtalet träffades mellan Sverige, Estland, Finland och Norge den 23 maj 2005. Irland anslöt sig år 2007. 107 Skr. 2010/11:27, s. 3. 108 En eventuell insats med en EU-stridsgrupp leds genom en av EU angiven kommandokedja. RIKSREVISIONEN 35
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: försvarets
Page 33: iksrevisionen granskar: försvarets
Page 85 and 86:
iksrevisionen granskar: försvarets
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 134:
den nordiska stridsgruppen - nordic
show all

Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?