Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: försvarets förmåga
2 Internationella insatser har viktig roll i
försvarsomställningen
2.1 Inledning
I detta kapitel ges en bakgrund i form av riksdagens ställningstaganden.
Kapitlet ger dessutom en beskrivning av stridsgruppskonceptet samt viktiga
vägledande dokument för stridsgrupperna.
2.2 Reformeringen av det svenska försvaret
En omfattande reformering av det svenska försvaret från ett invasionsförsvar
till ett insatsförsvar inleddes med försvarsbeslutet år 2000. Inriktningen har
sedan förtydligats i och med riksdagsbesluten år 2004 och år 2009. Som ett
led i reformeringen har Sverige ökat ambitionerna att delta i internationella
fredsfrämjande insatser.
Riksdagen har betonat att Sverige ska samverka med andra stater för att främja
fred och säkerhet inom och utom Europas gränser. 24 Sverige har medverkat
aktivt i utvecklingen av en militär krishanteringsförmåga inom ramen för
EU och har deltagit i alla de militära operationer som EU har genomfört. 25
Riksdagen beslutade år 2001 att det ska vara ett långsiktigt mål att svenska
militära förband ska kunna användas både i det nationella försvaret och i
internationella insatser. 26
2.2.1 Riksdagen vill utveckla internationell snabbinsatsförmåga
EU har sedan slutet av 90-talet ökat ambitionerna att samla och utveckla
medlemsstaternas resurser för internationell krishantering. Den militära
kapaciteten utvecklas genom den så kallade Headline Goal-processen.
I Headline Goal 2003, som antogs 1999, klargjordes att de militära kraven
för medverkan i krishanteringsoperationer var förmågan att vara redo inom
60 dagar efter beslut om insats. Denna förmåga avsåg en styrka om 50 000–
60 000 man. Vissa mindre element skulle dock kunna sättas in tidigare.
24 Bet. 2001/02:FöU2, s. 12.
25 Skr. 2010/11:27, s. 3.
26 Bet. 2001/02:FöU2, s. 31.
RIKSREVISIONEN
21