Ladda ned Årsredovisning 2009.

76 nOter
not 1 forts.
sionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfris‑
tiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år
medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och
därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av
effektivräntemetoden.
Redovisning och värdering av finansiella tillgångar
och skulder
Förvärv respektive avyttring av finansiella tillgångar redovisas
på affärsdagen, vilket motsvarar den tidpunkt då koncernen
förpliktigat sig till köpet respektive försäljningen. Transak‑
tionskostnader inkluderas initialt i verkligt värde för alla
finansiella instrument utom för de som redovisas till verkligt
värde via resultaträkningen där transaktionskostnaden redo‑
visas via resultaträkningen. Verkligt värde på investeringar
med ett noterat marknadspris baseras på gällande köpkurser.
I avsaknad av en aktiv marknad för en investering tillämpar
koncernen olika värderingstekniker för att fastställa det verk‑
liga värdet, bland annat med utgångspunkt från tillgänglig
information om aktuella tredjepartstransaktioner, jämförelse
med likvärdiga tillgångar och analys av diskonterade kassaflö‑
den. Koncernen bedömer per varje balansdag om det förelig‑
ger någon objektiv indikation på värdenedgång av en finan‑
siell tillgång eller en grupp finansiella tillgångar. En finansiell
tillgång tas bort ur balansräkningen när rätten att erhålla kas‑
saflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part
genom att alla risker och förmåner förknippade med till‑
gången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld
tas bort ur redovisningen när åtagandet uppfyllts, upphävts
eller löpt ut.
Derivatinstrument och säkringsåtgärder
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontrakts‑
dagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid
efterföljande omvärderingar. Metoden för redovisning av
vinst eller förlust är beroende av om derivatinstrumentet
klassificeras som ett säkringsinstrument och i så fall den säk‑
rade postens karaktär. I koncernen klassificeras derivat
antingen som säkring av verkligt värde av redovisade till‑
gångar eller skulder eller av ett bindande åtagande (säkring
av verkligt värde).
För säkring av verkligt värde redovisas värdeförändringar
såväl från den säkrade posten som säkringsinstrumentet
löpande i resultaträkningen (finansiella poster). Derivat som
inte klassificeras som säkringsinstrument redovisar värde‑
förändringar löpande över resultaträkningen bland finan‑
siella poster.
När säkringen ingås dokumenteras i koncernen förhål‑
landet mellan säkringsinstrumentet och säkrade poster
samt företagets mål för riskhantering och riskhanterings‑
strategi för säkringen. Koncernen dokumenterar också sin
bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av
huruvida de derivatinstrument som används i säkringstrans‑
aktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar
i verkligt värde som är hänförliga till de säkrade posterna.
Koncernen innehar ett begränsat antal finansiella instru‑
ment som kvalificerar för säkringsredovisning, upplysning
om verkligt värde för olika derivatinstrument som används
för säkringssyften återfinns i not 33. Verkligt värde på valuta‑
terminer nuvärdeberäknas utifrån gällande terminskurser
på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräk‑
ning av framtida diskonterade kassaflöden.
Avsättningar
En avsättning redovisas när koncernen har en legal eller
informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser
och att det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att
krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar redovisas
till ett värde motsvarande det utflöde av resurser som sann‑
olikt kommer att krävas för att reglera åtagandet. Avsatta
belopp diskonteras till nuvärde i de fall tidsvärdet bedöms
väsentligt.
Ersättningar till anställda
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmåns‑
bestämda pensionsplaner. Omfattande förmånsbestämda
planer finns framför allt i USA, Storbritannien och Tyskland.
I huvudsakligen USA tillhandahålls även sjukförmåner efter
avslutad anställning som redovisas på samma sätt som för‑
månsbestämda pensionsplaner. Beräkningar relaterade till
de förmånsbestämda planerna i koncernen utförs av obero‑
ende aktuarier och baseras på ett antal aktuariella antagan‑
den som till exempel diskonteringsränta, framtida inflation
och löneökningar. Åtagandena värderas per balansdagen till
diskonterat värde. För fonderade planer minskas åtagandet
med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Oredovi‑
sade aktuariella vinster och förluster, överstigande det hög‑
sta av 10 procent av antingen nuvärdet av åtagandet eller det
verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar (”korrido‑
ren”), fördelas över förväntad genomsnittlig återstående
tjänstgöringstid. Pensionskostnaden för förmånsbestämda
planer fördelas över den anställdes yrkesverksamma tid. Den
del av räntekomponenten i pensions kostnaden som avser
underskottet i pensionsplaner redovisas som finansiell kost‑
nad. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda
pensionsplaner redovisas som kostnad i den period till vilken
de hänför sig utifrån den anställdes utförda tjänster. Svenska
koncern bolag tillämpar UFR 4 vilket innebär att särskild löne‑
skatt beräknas på skillnaden mellan pensionskostnad fast‑
ställd enligt IAS 19 och pensionskostnad fastställd enligt de
regler som tillämpas i juridisk person.
Aktierelaterade incitamentsprogram
Befintliga aktierelaterade incitamentsprogram har utgivits
till marknadsvärde och innebär därför ingen personal‑
kostnad för koncernen.
Utdelning
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman
godkänt utdelningen.
Moderbolaget
Koncernens moderbolag, ASSA ABLOY AB, bedriver koncern‑
ledning och tillhandahåller koncerngemensamma funktioner.
Moderbolagets intäkter utgörs av koncern interna franchise‑
intäkter och royaltyintäkter. De väsentliga balansposterna
utgörs av aktier i dotterföretag, koncerninterna fordringar
och skulder samt extern upplåning. Moderbolaget har upp‑
rättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen
(1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2.2
Redovisning för juridiska personer. RFR 2.2 innebär att moder‑
bolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska till‑
ämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt
detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och
med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt‑
ning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg
som ska göras från IFRS.
ASSA ABLOY ÅrSredOviSning 2009