2010 - Ålands landskapsregering

26samrådsförfarandet och kommer därför att arbeta vidare med målsättningen att skapa ett tydligare ilagstiftning reglerat förhandlingssystem mellan kommunförbundet och landskapsregeringen.Kommunförbundet har tillsammans med landskapsregeringen en nyckelroll i det långsiktiga arbetet attutveckla, finansiera och kvalitetssäkra den kommunala välfärdsservicen, dock med beaktande av attsåväl den lagstiftande makten som landskapets budgetmakt utövas av lagtinget.BeskattningenI statsbudgetpropositionen för år 2010 ingår liksom under de senaste åren förslag till skattelättnadersom påverkar kommunernas ekonomi. Avsikten är att genomföra dessa skattelättnader huvudsakligengenom att höja grundavdraget, arbetsinkomstavdraget och pensionsinkomstavdraget, samt genom attjustera inkomstskatteskalan. Dessa förändringar kommer att leda till att beskattningen avförvärvsinkomster för skatteåret 2010 lindras med sammanlagt 1.060 miljoner euro jämfört medskattegrunderna för år 2009. Kommunernas andel av skattelättnaderna beräknas uppgå till cirka 380miljoner euro. För de åländska kommunerna beräknas inkomstbortfallet uppgå till ca 1,9 miljoner euro.Motsvarande inkomstbortfall beräknas på grund av de nämnda åtgärderna för landskapets del uppgå tilldrygt 2,8 miljoner euro till följd av minskat avräkningsbelopp.Landskapsregeringen bedömer det vara ändamålsenligt att de beskrivna förändringarna genomförs äveni den åländska kommunalbeskattningen. Samtidigt föreslår landskapsregeringen att det allmännaavdraget i den åländska kommunalskattelagen slopas. Eftersom avdraget kompenserats av landskapetpåverkas inte kommunernas ekonomi av åtgärden.Arbetet med att ta fram en ny kommunalskattelag påbörjades under år 2009, men avsikten är atthuvudparten av arbetet kommer att utföras under år 2010. Landskapsregeringen tillsatte den 1september 2009 en gemensam arbetsgrupp med representanter för landskapsregeringen,kommunförbundet och skattebyrån. Avsikten är att arbetet ska omfatta en fullständig översyn avkommunalbeskattningen omfattande beskattning av såväl personer som samfund. En väsentlig del avarbetsgruppens mandat avser de ekonomiska och administrativa effekterna av de föreslagnaförändringarna.SamfundsbeskattningenI riket har den kommunala andelen av samfundsskatten höjts med 10 procentenheter i syfte att stärkakommunalekonomin. Höjningen gjordes genom en temporär ändring av lagen om skatteredovisning(FFS 352/2009) som trädde i kraft den 4 juni 2009 och som gäller skatteåren 2009 - 2011.Landskapsregeringen har därför under hösten 2009 lämnat en lagframställning i ärendet, där manföreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen temporärt och retroaktivt från börjanav år 2009 höjs med 2,6 procentenheter, vilket innebär att den sammanlagda samfundsskatten bibehållsvid 26 %.Ur ett ekonomiskt perspektiv beräknas effekten av detta, enligt ÅSUB:s prognoser, bli att kommunernaskalkylerade inkomster av samfundsskatten förväntas uppgå till ca 10 miljoner euro år 2009, vilket ärdrygt 3 miljoner euro mer än de uppskattningsvis 6,9 miljoner euro kommunerna skulle ha fått ifalllandskapsregeringen inte hade justerat lagen. På motsvarande sätt beräknas lagändringen gekommunerna ungefär 2,2 miljoner euro mer för år 2010, d.v.s. ca 7,2 miljoner euro istället för ca 5miljoner euro.