2010 - Ålands landskapsregering

1931./41. LAGTINGETBokslut 2008Budget 2009(inkl.tb)Förslag 2010Förändring2009-2010Förändring2008-2010Summa inkomster 8 859 2 000 5 000 150,0% -43,6%Utgifter enligt momentartKonsumtionsutgifter -2 003 624 -3 007 000 -2 775 000 -7,7% 38,5%ÖverföringsutgifterRealinvesteringsutgifterSumma utgifter -2 003 624 -3 007 000 -2 775 000 -7,7% 38,5%Anslag netto -1 994 765 -3 005 000 -2 770 000 -7,8% 38,9%Bokslut 2008Budget 2009(inkl.tb)Förslag 2010Förändring2009-2010Förändring2008-2010Utgifter per uppgiftsområdeLagtinget -1 251 216 -1 775 000 -1 617 000 -8,9% 29,2%Lagtingets kansli -421 736 -771 000 -657 000 -14,8% 55,8%Lagtingets övriga utgifter -321 906 -384 000 -454 000 18,2% 41,0%Ålands delegation i Nordiskarådet -8 766 -77 000 -47 000 -39,0% 436,2%Summa -2 003 624 -3 007 000 -2 775 000 -7,7% 38,5%41.01. LAGTINGETBokslut 2008Budget 2009(inkl. tb)Förslag 2010InkomsterKonsumtionsutgifter -1 251 216 -1 775 000 -1 617 000ÖverföringsutgifterInvesteringsutgifterSumma utgifter -1 251 216 -1 775 000 -1 617 000Anslag netto -1 251 216 -1 775 000 -1 617 000Lagtinget utövar lagstiftnings-, budget- och kontrollmakt i enlighet med självstyrelselagenoch lagtingsordningen. Lagtingsarbetets omfattning beror i hög gradpå det antal framställningar som republikens president och landskapsregeringenöverlämnar samt på i vilken utsträckning ledamöterna själva utövar sin initiativrätt.Omfattningen av lagtingets arbete bedöms förbli i stort sett densamma somunder senare år. Därutöver kräver ledamotskapet i lagtinget insatser från ledamöternai form av grupparbete, nordiska och övriga internationella kontakter, behovatt läsa in och följa med material och information samt utbildning på olika områden.Landskapet deltar i EU-samarbetet på det sätt självstyrelselagen och lagtingsordningenanger. På grund av unionens organisation och struktur bedrivs arbetet ihuvudsak som ett regeringssamarbete medan de nationella parlamentens roll äratt följa och kontrollera regeringarnas arbete för att garantera att regeringsorganenagerar så att de har parlamentens förtroende. Eftersom lagtingets samtyckekrävs till författningar som sätter i kraft fördrag som rör landskapets behörighetöverlämnas i regel ändringar av EU:s grundfördrag till lagtinget för godkännande.De här fördragsändringarna har periodvis kommit att bli en viktig del av lagtingetsarbete. Av särskilt intresse är frågor om ökat inflytande och ökade påverkningsmöjligheterför landskapet i EU-ärenden. Lagtinget betonar fortsättningsvisvikten av en kontinuerlig dialog via samråds- och informationsförfaran-