Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

More documents

Recommendations

Info

Utvecklingen inom olika brottskategorier • Våldsbrottdem att avsluta våldsamma relationer och därmed på sikt förebyggaupprepat våld.Ett av de mer aktuella initiativen på det brottsförebyggande områdetnär det gäller våld mot kvinnor sätter rättsväsendet i fokus. Under2008 gav regeringen i uppdrag åt Rikspolisstyrelsen (rps) att utvecklaoch bygga upp en miljö särskilt anpassad för att utreda våld mot kvinnordär representanter från flera av rättsväsendets myndigheter tillsammansmed sociala myndigheter ska mötas för att underlätta för utsattakvinnor. Syftet är att utifrån ett prisbelönt (European Crime PreventionAwards) arbete i Skåne sätta samman en nationell modell. Totaltsatsas 5 miljoner kronor under två år. Utmärkande för Kvinnofridsprogrammeti Skåne är att det drivs gemensamt av Malmö kommunoch polisen, och att även Kriminalvården och Åklagarmyndigheten,Brottsoffermyndigheten, Malmö högskola, Universitetskliniken MalmöAllmänna Sjukhus (umas) och ideella organisationer ingått i samverkansgruppen.Arbetet har bland annat lett fram till kriscentrumför såväl kvinnor och barn (år 2000) som män (år 2002), en gemensamyrkeshandbok för de olika myndigheterna, program för medicinsktomhändertagande vid sexuella övergrepp och en specialistmottagningför hedersrelaterat våld vid umas. Polisen har därutöver startat en familjevåldsroteloch Åklagarmyndigheten har inrättat särskilda familjevåldsåklagare(Brå 2007c).Merparten av de insatser som görs för att förebygga våld mot kvinnorhandlar om att förstärka möjligheterna att förhindra att våld upprepas.En annan typ av insatser som avser att förebygga upprepad utsatthet,är behandlingsprogram som riktas mot män som utövar våld mot sinkvinnliga partner. En kartläggning av sådana verksamheter har gjortspå uppdrag av Näringsdepartementet (Eriksson 2006). Rapporten visaratt det vid tidpunkten för kartläggningen fanns 50 verksamheter, varavmerparten startat efter 1996. Bland dessa ingår insatser inom ramenför kriminalvården och rättspsykiatrin, generella manscentra/kriscentraför män, mansmottagningar med fokus på våld, insatser inom ramenför myndighetssamverkan samt integrerade insatser. Studien visarockså att dokumentation och utvärderingar av innehåll och resultatkan utvecklas för att förstärka verksamheternas arbete och möjligheteratt påvisa att mäns våld mot kvinnor och barn kan förebyggas. Bristenpå en samlad uppföljning och utvärdering när det gäller behandling avmän som utövat våld mot kvinnor påtalas även i Uppföljning av Kriminalvårdensbehandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer(2007/08:rfr9), som sammanställts på uppdrag av Justitieutskottet.Att förebygga våld mot kvinnor är, sammanfattningsvis, ett arbetesom kräver insatser på flera områden och på olika nivåer: rättsligt ochsocialt, individuellt och kollektivt. Insatserna bör riktas mot såväl utsattakvinnor som gärningspersoner.136 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007
Referenserafs 1993:02. Våld och hot i arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelsemed föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljönsamt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm:Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling.Balvig, F. och Kyvsgaard, B. (2007). Danskernes udsathed for kiminalitet.Köpenhamn: Köpenhamns universitet/Justitieministeriets Forskningsenhed.Brottsförebyggande rådet, Brå (2000). Grov kvinnofridskränkning. Rapport2000:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2001). Upprepad utsatthet för brott. Rapport2001:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2002a). Att förebygga våld mot kvinnor inära relationer. Rapport 2002:8. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2002b). Våld mot kvinnor i nära relationer.En kartläggning. Rapport 2002:14. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2004). Brottsutvecklingen i Sverige 2001–2003. Rapport 2004:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007a). Besöksförbud. De berörda och deraserfarenheter. Rapport 2007:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007b). Nationella trygghetsundersökningen2006. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2007:14.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007c). ecpa. European Crime PreventionAwards 2007. Hemsida: . Hämtat 3 juni 2008.Brottsförebyggande rådet, Brå (2008). Nationella trygghetsundersökningen2007. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2008:3. Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Domstolsverket (2001). Den nya kvinnofridslagen. Särtryck av en artikelseriei tidningen Nämndemannen i samarbete med dv. Hemsida:. Hämtat 24 mars 2004.Eriksson, H. (2001). Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökningi Umeå kommun. Umeå: Brottsoffermyndigheten.Eriksson, H., och Juklestad, O. N. (2004). Äldre som brottsoffer. Lindgren,M., Petterson, K-Å. och Hägglund, B. (red). Utsatta och sårbarabrottsoffer. Stockholm: Jure förlag AB.Eriksson, M., Biller, H. och Balkmar, D. (2006). Mäns våldsutövande –barns upplevelser. Stockholm: Näringsdepartementet.Utvecklingen inom olika brottskategorier • Våldsbrottbrottsutvecklingen i sverige fram till år 2007137
Page 1:
RAPPORT 2008:23D EXY
Page 4 and 5:
Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7:
STÖLD OCH SKADEGÖRELSE 191Biltill
Page 8 and 9:
FÖRORDDet finns en mycket stor eft
Page 10 and 11:
Denttsutvec
Page 12 and 13:
Den svenska brottsutvecklingenDEN S
Page 14 and 15:
Den svenska brottsutvecklingenBROTT
Page 16 and 17:
Den svenska brottsutvecklingenMörk
Page 18 and 19:
Den svenska brottsutvecklingenefter
Page 20 and 21:
Den svenska brottsutvecklingenORD-N
Page 22 and 23:
Den svenska brottsutvecklingenÅtal
Page 24 and 25:
Den svenska brottsutvecklingenLAGF
Page 26 and 27:
Den svenska brottsutvecklingenvis v
Page 28 and 29:
Den svenska brottsutvecklingenfråg
Page 30 and 31:
Den svenska brottsutvecklingenDen s
Page 32 and 33:
Den svenska brottsutvecklingenI fig
Page 34 and 35:
Den svenska brottsutvecklingenntu d
Page 36 and 37:
Den svenska brottsutvecklingenAtt j
Page 38 and 39:
Den svenska brottsutvecklingennerel
Page 40 and 41:
Den svenska brottsutvecklingenEnlig
Page 43 and 44:
ott mot person). Ser man till de en
Page 45 and 46:
vanligaste var att hushållen uppga
Page 47 and 48:
ungdomar, i synnerhet de allra yngs
Page 49 and 50:
ingsprocentens uppgång sedan 1997
Page 51 and 52:
korlig dom som huvudpåföljd (en
Page 53 and 54:
Den svenska brottsutvecklingenbrott
Page 55:
tegoriecklingeom olik
Page 58 and 59:
Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87: Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 158: Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 191 and 192:
Stöld och skadegörelseBILTILLGREP
Page 193 and 194:
tiken stämmer väl överens med an
Page 195 and 196:
är de som oftast eftersöks av pol
Page 197 and 198:
50045040035030025020015010050Antal
Page 199 and 200:
lar (med immobiliser) tillgrips ske
Page 201 and 202:
De misstänktas ålder och kön har
Page 203 and 204:
olika påföljdernas inbördes för
Page 205 and 206:
att tillskansa sig en nyckel (till
Page 207 and 208:
Wikström, P.-O., Torstensson, M. L
Page 209 and 210:
InledningBostadsinbrott utgjorde dr
Page 211 and 212:
esultaten att den dolda brottslighe
Page 213 and 214:
Altan-/balkongdörr27 %Altan-/balko
Page 215 and 216:
30 00025 00020 00015 00010 0005 000
Page 217 and 218:
Utifrån uppgifterna om misstänkta
Page 219 and 220:
161412108642Uppklarade bostadsinbro
Page 221 and 222:
ebygga både bostadsinbrott och ann
Page 223 and 224:
Statens kriminaltekniska laboratori
Page 225 and 226:
procent av de polisanmälda stöldb
Page 227 and 228:
ott) och som högst år 1984 (94 00
Page 229 and 230:
cykelstölder i Gotlands län äger
Page 231 and 232:
Enligt den nationella skolundersök
Page 233 and 234:
ReferenserBrottsförebyggande råde
Page 235 and 236:
BUTIKSSTÖLDLouise EkströmSammanfa
Page 237 and 238:
stölder och snatterier som upptäc
Page 239 and 240:
800 000700 000600 000500 000400 000
Page 241 and 242:
GärningspersonerDen främsta käll
Page 243 and 244:
vid ett till två tidigare tillfäl
Page 245 and 246:
År 2007 lagfördes knappt 13 600 p
Page 247 and 248:
tikskontrollanter endast observerar
Page 249 and 250:
Burrows, J. (1988). Retail Crime: P
Page 251 and 252:
Bilaga80 00070 00060 00050 00040 00
Page 253 and 254:
i statistiken. Det finns också ind
Page 255 and 256:
ger en bild av hur allmänheten upp
Page 257 and 258:
Klotter 92 är dock den enskilda ka
Page 259 and 260:
Självdeklarationsundersökningar s
Page 261 and 262:
cent män. Den manliga dominansen
Page 263 and 264:
Två internationellt uppmärksammad
Page 267 and 268:
DrogbrottNARKOTIKABROTTUlf Guttorms
Page 269 and 270:
Vilka preparat som i sin tur är at
Page 271 and 272:
80 00070 00060 00050 00040 00030 00
Page 273 and 274:
kotikabrott per 100 000 invånare o
Page 275 and 276:
gång av det allvarligaste narkotik
Page 277 and 278:
typerna, och som framgår har besla
Page 279 and 280:
självdeklarationsstudier och kartl
Page 281 and 282:
gandena år 2006, att jämföra med
Page 283 and 284:
gärderna och konstaterade att poli
Page 285 and 286:
ReferenserBrottsförebyggande råde
Page 287 and 288:
leri, bara Norge var före. När de
Page 289 and 290:
3 000 0002 500 0002 000 0001 500 00
Page 291 and 292:
Trafikolyckor och alkoholkonsumtion
Page 293 and 294:
markant mellan åren 2000 och 2004.
Page 295 and 296:
andelen misstänkta kvinnor under 1
Page 297 and 298:
attfylleri är den dominerande påf
Page 299 and 300:
Brottsförebyggande åtgärder och
Page 301 and 302:
ige ligger närmast i att införa o
Page 303:
sou 1970:61. Trafiknykterhetsbrott.
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
Page 342 and 343:
Page 344 and 345:
Page 346 and 347:
Page 348 and 349:
Förd
Page 350 and 351:
FördjupningUNGDOMSBROTTSLIGHETFeli
Page 352 and 353:
Fördjupning40- år29 %15-20 år26
Page 354 and 355:
FördjupningOlika ungdomsgruppers b
Page 356 and 357:
Fördjupningav ungdomsbrotten eller
Page 358 and 359:
Fördjupning35 00030 00025 00020 00
Page 360 and 361:
FördjupningBåde de grupper av ele
Page 362 and 363:
Fördjupningen oförändrad andel s
Page 364 and 365:
FördjupningTabell 3. Antal ungdoma
Page 366 and 367:
Fördjupning8070605053467244ÅUBÖ/
Page 368 and 369:
FördjupningAvslutande sammanfattni
Page 370 and 371:
Fördjupningländer, bygger på und
Page 372 and 373:
FördjupningNilsson, A. (2002). Få
Page 374 and 375:
FördjupningNågot förenklat tycks
Page 376 and 377:
Fördjupningrelsebrott utgör kvinn
Page 378 and 379:
FördjupningBrott mottrafikbrottsla
Page 380 and 381:
Fördjupning50454035Flickor3242Pojk
Page 382 and 383:
Fördjupningpersonerna. Som framgå
Page 384 and 385:
FördjupningDärför har resultaten
Page 386 and 387:
Fördjupning2,52,0KvinnorMän1,51,0
Page 388 and 389:
Fördjupningten (53 procent) och m
Page 390 and 391:
Fördjupning250200150Misstänkta kv
Page 392 and 393:
FördjupningFrågan är vad denna s
Page 394 and 395:
FördjupningBrottsförebyggande rå
Page 396 and 397:
FördjupningAllra först följer en
Page 398 and 399:
FördjupningDold brottslighetDet fi
Page 400 and 401:
FördjupningDIFFUS GRÄNS MELLAN GR
Page 402 and 403:
Fördjupning6 0005 0004 000Övergre
Page 404 and 405:
Fördjupningandra faktorer. En anle
Page 406 and 407:
Fördjupningfigurerade i knappt hä
Page 408 and 409:
Fördjupningtre kategorierna ungdom
Page 410 and 411:
FördjupningVid några fall av öve
Page 412 and 413:
FördjupningÅtgärder för att fö
Page 414 and 415:
Fördjupningpersonerna, främst bev
Page 416 and 417:
FördjupningGranath, S. (2007). Rä
Page 418 and 419:
FördjupningNågra redovisningsprin
Page 420 and 421:
Fördjupning600 000500 000Samtliga
Page 422 and 423:
Fördjupningeller narkotikabrott. F
Page 424 and 425:
FördjupningRecidivisterDebutanter9
Page 426 and 427:
FördjupningTabell 1. För brott la
Page 428 and 429:
FördjupningTrafikbrottslagen Tillg
Page 430 and 431:
Fördjupning1,41,21,0Anm. brott Upp
Page 432 and 433:
Fördjupning30 00025 000MänKvinnor
Page 434 and 435:
Fördjupningna i narkotikastrafflag
Page 436 and 437:
FördjupningBROTTSTYPER SOM ÖKAR M
Page 438 and 439:
Fördjupningårskurs nio (Brå 2006
Page 440 and 441:
FördjupningEnligt lagföringsstati
Page 442 and 443:
Fördjupning60 00050 00040 000Ej fr
Page 444 and 445:
Fördjupning16 procent mellan de tv
Page 446 and 447:
Fördjupningvård samt skyddstillsy
Page 448 and 449:
FördjupningSVENSK BROTTSUTVECKLING
Page 450 and 451:
FördjupningDet är viktigt att på
Page 452 and 453:
Fördjupningsive Sverige 163 . Dett
Page 454 and 455:
Fördjupning35,030,025,020,015,010,
Page 456 and 457:
FördjupningUppgifterna om inbrott
Page 458 and 459:
Fördjupningurvalet av länder. Exe
Page 460 and 461:
FördjupningFör den sista kategori
Page 462 and 463:
Fördjupning3,002,502,00SverigeDanm
Page 464 and 465:
Fördjupning5,505,004,504,003,503,0
Page 466 and 467:
Fördjupningnämnts minskar dessa b
Page 468 and 469:
FördjupningSammanfattning - svensk
Page 470 and 471:
FördjupningRying, M. (2000). Dödl
Page 472 and 473:
Fördjupning Figur B1.
Page 474:
Bedömningar av brottslighetens omf
show all

Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?