Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

Utvecklingen inom olika brottskategorier • Stöld och skadegörelse• Klotter mot kollektivtrafik. Med klotter menas all skrift och alla målningarsom görs utan tillstånd av den som äger objektet. Sedan 2005redovisas klotter mot kollektivtrafik som en egen kategori i brottsstatistiken.Det innebär klotter som förekommer på områden somär avsedda för kollektivtrafik. Det kan även innebära klotter i ochutanpå tunnelbanevagnar, bussar, busskurer och spår samt klotteri anslutning till kollektivtrafikens område. Stora städer som Stockholm,Göteborg och Malmö med omfattande kollektivtrafiknät stårför en stor del av dessa anmälningar.• Klotter/övrigt klotter. I denna kategori återfinns klotter som inte sker påområden som klassas som kollektivtrafik, men som sker mot stat, kommunoch landsting, privata fastighetsägare och privatpersoner. Detkan innebära klotter på fastigheter, i trappuppgångar, gångtunnlar, påskolgårdar, skåp, broar och fasader. Klotter började redovisas som enegen kategori i brottsstatistiken år 1996. Dessförinnan återfanns detpolisanmälda klottret under kategorin »annan skadegörelse«.• Skadegörelse mot stat, kommun och landsting (ej klotter). Här återfinnspolisanmäld skadegörelse mot fastigheter och mark som ägs avkommunen, staten eller landstinget i form av skolor, daghem, sjukhusoch parker. Det kan exempelvis innebära skadegörelse på glasrutor,lampor, papperskorgar och bänkar. Skadegörelse mot statligaeller kommunala bolag ingår däremot inte i denna kategori.• Annan skadegörelse. I denna kategori ingår den skadegörelse sominte ryms inom de kategorier som redogjorts för ovan. Här återfinnsde flesta andra former av skadegörelse som är riktad mot privatpersonersegendom, statliga och kommunala bolag samt butiker, nöjesställenoch liknande.Omfattning och utvecklingDold brottslighetMånga skadegörelsebrott anmäls aldrig till polisen, gärningspersonenär ofta okänd och majoriteten av de anmälda brotten klaras aldrigupp. Det innebär att mörkertalet är stort och att en stor del av skadegörelseninte redovisas i kriminalstatistiken. Möjligheterna att bedömaden faktiska omfattningen och utvecklingen utifrån statistikenöver anmälda brott är därför begränsade. Delar av skadegörelsebrottslighetenkan belysas med alternativa källor, som offer- och självdeklarationsundersökningar.En sådan alternativ källa är Brå:s skolundersökningom brott (nsu), som ger en bild av hur stor andel av de ungai 15-årsåldern som begått skadegörelse. En annan källa är StatistiskaCentralbyråns (scb) undersökning av levnadsförhållanden (ulf) som254 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007