Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

Den svenska brottsutvecklingenntu därmed främst avse grövre och mer integritetskränkande händelser,det vill säga händelser som det kan vara känsligt att berätta om ien telefonintervju. Det gäller i synnerhet om förövaren är en nära familjemedlemeller partner. När det gäller utsatthet för misshandel ärdet enligt ntu – i likhet med kriminalstatistiken – främst våld mellanobekanta (50 procent) som rapporteras, medan endast en mycket litendel av den självrapporterade utsattheten avser våld i en nära relation(14 procent). I detta avseende är mörkertalet sannolikt stort i båda källorna.Även avseende övriga brottstyper gäller att de rapporterade brotten intu omfattar lindrigare brott jämfört med de anmälda brotten i kriminalstatisken.Av jämförelsen framgår att det främst är lindrigare typerav brott mot person, som hot och trakasserier (vilka i statistiken motsvarasav ofredande) som är vanligare när man frågar befolkningenom deras utsatthet för brott. Men även det lindrigare egendomsbrottetstöld ur/från bil är relativt sett vanligare i ntu än i kriminalstatistiken.Medan en dryg fjärdedel av befolkningen uppger sig ha varit utsattför stöld ur/från bil utgör detta brott endast knappt 10 procent av deanmälda brotten i urvalet. Allvarligare egendomsbrott, som bilstöldoch bostadsinbrott, vilka antas ha ett relativt litet mörkertal, följer detförväntade mönstret och utgör en större andel av de anmälda brotten(6 respektive 5 procent) än vad det gör bland de självrapporterade händelserna.Resultaten stämmer väl med den allmänna uppfattningenatt anmälningarna främst omfattar den grövre brottsligheten och attde lindrigare våldsbrotten är underrepresenterade i statistiken. Det fåräven stöd av uppgifter om antalet anmälda brott i ntu. Där uppges allvarligaremisshandel ha anmälts i 63 procent av fallen, medan trakasserier,hot och sexualbrott endast uppges ha anmälts i 17–22 procent avfallen (Brå 2008a, samt för en mer djuplodad analys av anmälningsbenägenhetenBrå 2008c).Sammantaget talar jämförelsen mellan kriminalstatistiken och ntuför att lindrigare brott är underrepresenterade i kriminalstatistiken iförhållande till de mer grövre brotten åtminstone vad gäller vissa brottmot person och egendomsbrott som drabbar personer i normalbefolkningen.Det är dock mer tveksamt om resultaten kan tolkas som attolika brott mot person är underrepresenterade i kriminalstatistiken iförhållande till egendomsbrotten. Det ska slutligen påpekas att ingenav källorna särskilt väl belyser kontroll- och spaningsbrott, till exempelnarkotika-, trafik- och miljöbrott eller brott mot näringsliv och organisationer.Mörkertalet vid dessa typer av brott antas vara mycket stort,och en fullständig beskrivning av den verkliga brottslighetens strukturskulle sannolikt visa på en mycket stor övervikt för denna brottslighet(se även avsnittena Eko- och Miljöbrott samt Drogbrott).34 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007