Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

egått ett brott tillsammans. 8 Liksom för misstänkta personer, redovisasbrottsdeltaganden endast för brott som klarats upp.Misstankestatistiken är i dag en av de mest anlitade källorna förkunskap om gärningspersonernas ålder och kön. När man använderuppgifter om registrerade misstankar för att beskriva karaktären pågärningspersonerna vid brott är det emellertid viktigt att hålla i minnetatt de som står som skäligen misstänkta för brott utgör ett mycketlitet urval av samtliga personer som faktiskt begår brott. Utöver detfaktum att endast en liten del av samtliga brott kommer till rättsväsendetskännedom, är det endast i omkring 15–20 procent av samtligaanmälda brott som polis och åklagare lyckas binda en gärningspersontill brottet. Hur väl statistiken beskriver samtliga gärningspersoner varierardock för olika brottstyper. Mörkertalsproblematiken behövertill exempel inte ha någon större betydelse så länge risken att gripasför brott är relativt slumpmässig. Om upptäcktsrisken – vilket oftast ärfallet – inte kan betraktas som en slumpmässig företeelse är den bildav gärningpersonerna som statistiken ger med stor sannolikhet interepresentativ för samtliga gärningspersoner som begår ett visst brott.Generellt sett antas risken att gripas och registreras som misstänkt varastörre för gärningspersoner som begår brott vid upprepade tillfällen,och vanemässiga brottslingar tenderar därför att vara överrepresenteradei statistiken. Därutöver kan andra faktorer ha betydelse för hurstor upptäcktsrisken är bland olika grupper av gärningspersoner (Brå2008, sou 2006:30). När man studerar ålders- och könsfördelningenhos personer misstänkta för en viss brottstyp bör man således funderapå under vilka omständigheter brottet vanligtvis uppdagas och hur ettgripande sker samt om detta i sin tur kan innebära att vissa grupper avgärningspersoner är överrepresenterade i statistiken.Den svenska brottsutvecklingenUppgifter om rättsväsendets hantering av brottUppgifterna i den officiella kriminalstatistiken kan med fördel användasför att beskriva rättsväsendets olika åtgärder med anledning av debrott som registreras av polisen. Grunduppgifterna i kriminalstatistikenhämtas från rättsväsendets olika ärendehanteringssystem och statistikenutgör i detta avseende en totalundersökning av de ärendensom rättsväsendet hanterar. Att använda statistiken i detta syfte är såledesbetydligt mer okomplicerat än att beskriva den faktiska brottsligheten.8Brottsdeltagande definieras i statistiken som antalet gånger en person misstänksha deltagit i ett brott. Om till exempel två personer misstänks vara delaktiga i sammanlagtfem brott räknas det som tio brottsdeltaganden i statistiken (2 personerx 5 brott =10 brottsdeltaganden).brottsutvecklingen i sverige fram till år 200719