10.07.2015 Views

Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

vanligaste v<strong>ar</strong> att hushållen uppgav att de hade v<strong>ar</strong>it utsatta för cykelstöld(6,9 procent) eller stöld ur och från bil (5,0 procent), medanendast omkring en procent uppgav att de hade v<strong>ar</strong>it utsatta för bostadsinbrotteller bilstöld (Brå <strong>2008</strong>a). I likhet med brott mot personuppger boende i flerfamiljshus i högre grad än boende i småhus att dev<strong>ar</strong>it drabbade av egendomsbrott. Det v<strong>ar</strong> också mer vanligt att hushållmed b<strong>ar</strong>n uppgav att de hade utsatts för egendomsbrott (15,2–20,8), företrädesvis cykelstöld och stöld ur och från bil. Det sen<strong>ar</strong>e förkl<strong>ar</strong>assannolikt av att hushåll med b<strong>ar</strong>n i högre grad äger bil<strong>ar</strong> ochcykl<strong>ar</strong> jämfört med hushåll utan b<strong>ar</strong>n (se även kapitlen Bilbrott respektiveCykelstöld).GärningspersonerIngen källa beskriver samtliga gärningspersoner som begår brott isamhället. Statistiken över misstänkta personer används emellertidofta för att beskriva gärningspersonerna <strong>till</strong> ålder och kön. När mantolk<strong>ar</strong> statistiken bör man dock ha i åtanke att den endast innehållerett urval av samtliga gärningspersoner och att detta urval inte kananses v<strong>ar</strong>a slumpmässigt. Vilka personer som slutligen redovisas i statistikenär sn<strong>ar</strong><strong>ar</strong>e än ett resultat av slumpen en följd av de insatseroch resurser som rättsväsendet och andra aktörer lägger ned för attbekämpa olika typer av brottslighet och den upptäcktsrisk som följerav detta. För enskilda brottstyper kan man ibland utifrån antagandenom upptäcktsrisken göra bedömning<strong>ar</strong> av vilka grupper som kan förväntasv<strong>ar</strong>a under- eller överrepresenterade i urvalet misstänkta personeroch därigenom dra vissa slutsatser om k<strong>ar</strong>aktären på de faktiskagärningspersonerna bakom de studerade brotten. En sådan bedömningär dock svår att göra för hela den samlade brottsligheten. I denföljande redovisningen beskrivs omfattningen och utvecklingen av demisstänkta personerna efter kön och ålder. Redovisningen tjän<strong>ar</strong> i förstahand som en referens <strong>till</strong> de mer detaljerade redogörelserna omgärningspersonerna som ges i den fortsatta redovisningen om olikabrottstyper.Av statistiken <strong>fram</strong>går att majoriteten av dem som misstänks förbrott är män. År <strong>2007</strong> re gistrerades drygt 88 300 män som skäligenmisstänkta för brott hos polis och åklag<strong>ar</strong>e, vilket motsv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> 80 procentav samtliga misstänkta personer. De misstänkta kvinnorna utgjordeföljaktligen 20 procent av de misstänkta personerna detta år (cirka22 200 personer). Både antalet misstänkta män och antalet misstänktakvinnor h<strong>ar</strong> ökat sedan mitten av 1970-talet. Ökningen h<strong>ar</strong> i förhållande<strong>till</strong> befolkningsta len v<strong>ar</strong>it större för kvinnorna, och den relativa andelenmisstänkta kvinnor h<strong>ar</strong> därför ökat successivt från 11 <strong>till</strong> 20 procentunder perioden (se även figur 9 i kapitlet Kvinnors brottslighet).Den svenska brottsutvecklingenbrottsutvecklingen i sverige <strong>fram</strong> <strong>till</strong> år <strong>2007</strong>45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!