Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

Den svenska brottsutvecklingenLAGFÖRDA PERSONERStatistiken över personer lagförda för brott belyser strukturen, omfattningenoch utvecklingen av den brottslighet som kan konstateras genomlagföringsbeslut. Den ger detaljerad information om påföljdernasinriktning och omfattning och används därför främst till att följaförändringar i påföljdsutvecklingen. Därutöver redovisar statistikenhur de lagförda personerna fördelar sig på ålder, kön och efter olikaregionala indelningar. Eftersom uppgifter om lagförda personer är resultatetav en lång selektionsprocess inom rättsväsendet där en mängdolika faktorer spelar in för vem som slutligen blir lagförd, är lagföringsstatistikenmindre lämplig att använda som ett mått på brottsutvecklingen.I lagföringsstatistiken redovisas samtliga personer som under ett kalenderårdömts för brott i tingsrätten samt de personer som meddelatsåtalsunderlåtelse eller godkänt ett strafföreläggande från åklagaren.Personer som förelagts ordningsbot av polis ingår inte, utan redovisasseparat. Uppgifterna om fällande domar i tingsrätten redovisas oavsettom domen vunnit laga kraft eller överklagats till högre instans. Detinnebär att även personer som, efter ett fällande domslut i tingsrätten,frikänts i högre instans ingår i statistiken över lagförda personer. Påmotsvarande sätt ingår inte de personer i statistiken som efter ett frikännandei tingsrätten har fällts för brott i högre instans.Trots att begreppet lagförda personer används i statistiken är detinte antalet unika personer, utan det antal lagföringsbeslut personernasammantaget står för under ett år som redovisas i statistiken (s.k. bruttoredovisning).Ett lagföringsbeslut kan vidare omfatta flera brott. Ilagföringsstatistiken indelas de lagförda personerna efter det så kalladehuvudbrottet i lagföringen. Som huvudbrott räknas det brott somhar strängast straff i straffskalan. Om en och samma dom innehållerfler än en påföljd redovisas på liknande vis endast den så kallade huvudpåföljden,det vill säga den mest ingripande påföljden. När manstuderar brotts- och påföljdsstrukturen i lagföringarna bör man tänkapå att principerna med redovisning efter huvudbrott och huvudpåföljdinnebär att lindrigare brott och påföljder underskattas i statistikentill förmån för de grövre brotten och mer ingripande påföljderna.Vid jämförelser av huvudbrott mellan olika år bör man även vara uppmärksampå förändringar i de olika brottens straffvärde eftersom det isin tur kan påverka redovisningen av huvudbrott.Allmänhetens självrapporterade erfarenheter av brottOFFERUNDERSÖKNINGARNationella offerundersökningar, där ett riksrepresentativt urval i befolkningentillfrågas om utsatthet för brott, har till syfte att beskrivaomfattningen och utvecklingen av utsatthet för brott i befolkningen.24 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007