Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

More documents

Recommendations

Info

Utvecklingen inom olika brottskategorier • Stöld och skadegörelsefinns i en rad kommuner runt om i landet. Bevakade cykelparkeringarär oftast placerade i anslutning till centralstationen och de centraladelarna av kommunen. En annan viktig brottsförebyggande åtgärd ärnyttjande av cykelställ som gör det möjligt att låsa fast cykeln i ramen(Brå 2000).Mängdbrott är brott som ofta riktar sig mot den enskilda individeneller hushållet. Det är den brottslighet som drabbar flest medborgareoch skapar en känsla av otrygghet i samhället. Under år 2005 inleddepolisen en nationell satsning mot mängdbrottslighet, där cykelstöldertillsammans med bland annat bostadsinbrott och skadegörelsebrott,ingår i definitionen. Uppklaringen vid olika mängdbrott är låg ochi syftet med mängdbrottssatsningen ingår att öka polisens förmågaatt utreda och klara upp fler sådana brott. I syftet ingår även att ökapolisens förmåga att förebygga brott som berör många medborgare,samt att ägna brottsoffren större uppmärksamhet. Mängdbrottsprojektethar föranlett en förändring av polisens verksamhetsmetoder. Denya verksamhetsmetoderna ska underlätta och göra det möjligt förpolisen att öka uppklaringen av mängdbrotten (rps 2008a). Resultatensom hittills har presenterats särredovisar inte cykelstölder, utande ingår i en grupp som omfattar fordonsrelaterade brott. Resultatenvisar att den gruppen har ökat när det gäller ärenden redovisade tillåklagare år 2006, jämfört med år 2005, samt minskat när det gäller antalanmälda brott under samma period (rps 2008b).Det kan, som nämnts tidigare, dock finnas andra orsaker till att deanmälda brotten blivit färre än att den faktiska brottsligheten minskat.En sådan orsak är de tidigare nämnda förändringarna i försäkringsskyddet,vilket kan ge till följd att antal anmälda brott minskar ellerökar. En stor mängd brott, som till exempel cykelstölder, polisanmälsfrämst på grund av att de är försäkringsrelaterade och försäkringsbolagenkräver en polisanmälan som underlag för sitt ersättningsbeslut.En stor del av dessa brott har mycket små chanser att bli uppklarade(Persson 2005). Persson menar att det vore önskvärt att försäkringsbolagentill viss del gav efter på sina krav på polisanmälan gentemot försäkringstagarna.På så vis skulle man frigöra polisiära resurser till attanvändas på brott med högre kriminalpolitisk relevans och med störremöjligheter att klaras upp (Persson 2005).232 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007
ReferenserBrottsförebyggande rådet, Brå (1987). Varför varierar uppklaringsprocenten.Författare: Ahlberg, J, Knutsson, J. Rapport 1987:1. Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (1997). Brottförebyggande åtgärder i praktiken.Författare: Fahlén, A, Nääs, M. Rapport 2004:6. Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2000). Brottförebyggande åtgärder i praktiken.Författare: Grevholm, E. Rapport 2000:1. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2001). Brottsligheten i olika länder. Författare:Dolmén, L. Rapport 2001:18. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2002). Varför har brottsuppklaringenminskat? Författare: Ahlberg, J. Rapport 2002:4. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2004). Cykelstöld. Författare: Svensson,R. Dolmén, L. (red.). Brottsutvecklingen i Sverige 2001–2003. Rapport2004:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2005). Stöld, våld och droger bland ungdomari årskurs nio. Författare: Ring, J. Rapport 2005:4. Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2006a). Konsten att läsa statistik ombrottslighet. Redaktörer: Sporre, T. och Standar, R. Rapport 2006:1.Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2006b). Ungdomar och brott åren 1995–2005. Författare: Svensson, R. Rapport 2006:7. Stockholm: Brottsförebygganderådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Nationella trygghetsundersökningen2006. Författare: Blixt, M., Carlstedt, M., Töyrä, A. Rapport2007:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2008a). Nationella trygghetsundersökningen2007. Författare: Eriksson, K., Töyrä, A., Wigerholt, J. Rapport2008:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet, Brå (2008b). Brottsoffers benägenhet att polisanmälabrott. Författare: Westfelt, L. Rapport 2008:12. Stockholm:Brottsförebyggande rådet.Ekbom, T., Engström, G., Göransson, B. (2006). Människan Brottet Följderna.ScandBook AB, Falun.Gotlands kommun (2007). Gotland i siffror 2007. Bild&Reklam AnnonsbyråAB, Visby.Persson, L. G. W. (2005) Högre uppklaring av mängdbrott. Stockholm:Rikspolisstyrelsen.Utvecklingen inom olika brottskategorier • Stöld och skadegörelsebrottsutvecklingen i sverige fram till år 2007233
Page 1:
RAPPORT 2008:23D EXY
Page 4 and 5:
Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7:
STÖLD OCH SKADEGÖRELSE 191Biltill
Page 8 and 9:
FÖRORDDet finns en mycket stor eft
Page 10 and 11:
Denttsutvec
Page 12 and 13:
Den svenska brottsutvecklingenDEN S
Page 14 and 15:
Den svenska brottsutvecklingenBROTT
Page 16 and 17:
Den svenska brottsutvecklingenMörk
Page 18 and 19:
Den svenska brottsutvecklingenefter
Page 20 and 21:
Den svenska brottsutvecklingenORD-N
Page 22 and 23:
Den svenska brottsutvecklingenÅtal
Page 24 and 25:
Den svenska brottsutvecklingenLAGF
Page 26 and 27:
Den svenska brottsutvecklingenvis v
Page 28 and 29:
Den svenska brottsutvecklingenfråg
Page 30 and 31:
Den svenska brottsutvecklingenDen s
Page 32 and 33:
Den svenska brottsutvecklingenI fig
Page 34 and 35:
Den svenska brottsutvecklingenntu d
Page 36 and 37:
Den svenska brottsutvecklingenAtt j
Page 38 and 39:
Den svenska brottsutvecklingennerel
Page 40 and 41:
Den svenska brottsutvecklingenEnlig
Page 43 and 44:
ott mot person). Ser man till de en
Page 45 and 46:
vanligaste var att hushållen uppga
Page 47 and 48:
ungdomar, i synnerhet de allra yngs
Page 49 and 50:
ingsprocentens uppgång sedan 1997
Page 51 and 52:
korlig dom som huvudpåföljd (en
Page 53 and 54:
Den svenska brottsutvecklingenbrott
Page 55:
tegoriecklingeom olik
Page 58 and 59:
Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183: Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 191 and 192: Stöld och skadegörelseBILTILLGREP
Page 193 and 194: tiken stämmer väl överens med an
Page 195 and 196: är de som oftast eftersöks av pol
Page 197 and 198: 50045040035030025020015010050Antal
Page 199 and 200: lar (med immobiliser) tillgrips ske
Page 201 and 202: De misstänktas ålder och kön har
Page 203 and 204: olika påföljdernas inbördes för
Page 205 and 206: att tillskansa sig en nyckel (till
Page 207 and 208: Wikström, P.-O., Torstensson, M. L
Page 209 and 210: InledningBostadsinbrott utgjorde dr
Page 211 and 212: esultaten att den dolda brottslighe
Page 213 and 214: Altan-/balkongdörr27 %Altan-/balko
Page 215 and 216: 30 00025 00020 00015 00010 0005 000
Page 217 and 218: Utifrån uppgifterna om misstänkta
Page 219 and 220: 161412108642Uppklarade bostadsinbro
Page 221 and 222: ebygga både bostadsinbrott och ann
Page 223 and 224: Statens kriminaltekniska laboratori
Page 225 and 226: procent av de polisanmälda stöldb
Page 227 and 228: ott) och som högst år 1984 (94 00
Page 229 and 230: cykelstölder i Gotlands län äger
Page 231: Enligt den nationella skolundersök
Page 235 and 236: BUTIKSSTÖLDLouise EkströmSammanfa
Page 237 and 238: stölder och snatterier som upptäc
Page 239 and 240: 800 000700 000600 000500 000400 000
Page 241 and 242: GärningspersonerDen främsta käll
Page 243 and 244: vid ett till två tidigare tillfäl
Page 245 and 246: År 2007 lagfördes knappt 13 600 p
Page 247 and 248: tikskontrollanter endast observerar
Page 249 and 250: Burrows, J. (1988). Retail Crime: P
Page 251 and 252: Bilaga80 00070 00060 00050 00040 00
Page 253 and 254: i statistiken. Det finns också ind
Page 255 and 256: ger en bild av hur allmänheten upp
Page 257 and 258: Klotter 92 är dock den enskilda ka
Page 259 and 260: Självdeklarationsundersökningar s
Page 261 and 262: cent män. Den manliga dominansen
Page 263 and 264: Två internationellt uppmärksammad
Page 267 and 268: DrogbrottNARKOTIKABROTTUlf Guttorms
Page 269 and 270: Vilka preparat som i sin tur är at
Page 271 and 272: 80 00070 00060 00050 00040 00030 00
Page 273 and 274: kotikabrott per 100 000 invånare o
Page 275 and 276: gång av det allvarligaste narkotik
Page 277 and 278: typerna, och som framgår har besla
Page 279 and 280: självdeklarationsstudier och kartl
Page 281 and 282: gandena år 2006, att jämföra med
Page 283 and 284:
gärderna och konstaterade att poli
Page 285 and 286:
ReferenserBrottsförebyggande råde
Page 287 and 288:
leri, bara Norge var före. När de
Page 289 and 290:
3 000 0002 500 0002 000 0001 500 00
Page 291 and 292:
Trafikolyckor och alkoholkonsumtion
Page 293 and 294:
markant mellan åren 2000 och 2004.
Page 295 and 296:
andelen misstänkta kvinnor under 1
Page 297 and 298:
attfylleri är den dominerande påf
Page 299 and 300:
Brottsförebyggande åtgärder och
Page 301 and 302:
ige ligger närmast i att införa o
Page 303:
sou 1970:61. Trafiknykterhetsbrott.
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
Page 342 and 343:
Page 344 and 345:
Page 346 and 347:
Page 348 and 349:
Förd
Page 350 and 351:
FördjupningUNGDOMSBROTTSLIGHETFeli
Page 352 and 353:
Fördjupning40- år29 %15-20 år26
Page 354 and 355:
FördjupningOlika ungdomsgruppers b
Page 356 and 357:
Fördjupningav ungdomsbrotten eller
Page 358 and 359:
Fördjupning35 00030 00025 00020 00
Page 360 and 361:
FördjupningBåde de grupper av ele
Page 362 and 363:
Fördjupningen oförändrad andel s
Page 364 and 365:
FördjupningTabell 3. Antal ungdoma
Page 366 and 367:
Fördjupning8070605053467244ÅUBÖ/
Page 368 and 369:
FördjupningAvslutande sammanfattni
Page 370 and 371:
Fördjupningländer, bygger på und
Page 372 and 373:
FördjupningNilsson, A. (2002). Få
Page 374 and 375:
FördjupningNågot förenklat tycks
Page 376 and 377:
Fördjupningrelsebrott utgör kvinn
Page 378 and 379:
FördjupningBrott mottrafikbrottsla
Page 380 and 381:
Fördjupning50454035Flickor3242Pojk
Page 382 and 383:
Fördjupningpersonerna. Som framgå
Page 384 and 385:
FördjupningDärför har resultaten
Page 386 and 387:
Fördjupning2,52,0KvinnorMän1,51,0
Page 388 and 389:
Fördjupningten (53 procent) och m
Page 390 and 391:
Fördjupning250200150Misstänkta kv
Page 392 and 393:
FördjupningFrågan är vad denna s
Page 394 and 395:
FördjupningBrottsförebyggande rå
Page 396 and 397:
FördjupningAllra först följer en
Page 398 and 399:
FördjupningDold brottslighetDet fi
Page 400 and 401:
FördjupningDIFFUS GRÄNS MELLAN GR
Page 402 and 403:
Fördjupning6 0005 0004 000Övergre
Page 404 and 405:
Fördjupningandra faktorer. En anle
Page 406 and 407:
Fördjupningfigurerade i knappt hä
Page 408 and 409:
Fördjupningtre kategorierna ungdom
Page 410 and 411:
FördjupningVid några fall av öve
Page 412 and 413:
FördjupningÅtgärder för att fö
Page 414 and 415:
Fördjupningpersonerna, främst bev
Page 416 and 417:
FördjupningGranath, S. (2007). Rä
Page 418 and 419:
FördjupningNågra redovisningsprin
Page 420 and 421:
Fördjupning600 000500 000Samtliga
Page 422 and 423:
Fördjupningeller narkotikabrott. F
Page 424 and 425:
FördjupningRecidivisterDebutanter9
Page 426 and 427:
FördjupningTabell 1. För brott la
Page 428 and 429:
FördjupningTrafikbrottslagen Tillg
Page 430 and 431:
Fördjupning1,41,21,0Anm. brott Upp
Page 432 and 433:
Fördjupning30 00025 000MänKvinnor
Page 434 and 435:
Fördjupningna i narkotikastrafflag
Page 436 and 437:
FördjupningBROTTSTYPER SOM ÖKAR M
Page 438 and 439:
Fördjupningårskurs nio (Brå 2006
Page 440 and 441:
FördjupningEnligt lagföringsstati
Page 442 and 443:
Fördjupning60 00050 00040 000Ej fr
Page 444 and 445:
Fördjupning16 procent mellan de tv
Page 446 and 447:
Fördjupningvård samt skyddstillsy
Page 448 and 449:
FördjupningSVENSK BROTTSUTVECKLING
Page 450 and 451:
FördjupningDet är viktigt att på
Page 452 and 453:
Fördjupningsive Sverige 163 . Dett
Page 454 and 455:
Fördjupning35,030,025,020,015,010,
Page 456 and 457:
FördjupningUppgifterna om inbrott
Page 458 and 459:
Fördjupningurvalet av länder. Exe
Page 460 and 461:
FördjupningFör den sista kategori
Page 462 and 463:
Fördjupning3,002,502,00SverigeDanm
Page 464 and 465:
Fördjupning5,505,004,504,003,503,0
Page 466 and 467:
Fördjupningnämnts minskar dessa b
Page 468 and 469:
FördjupningSammanfattning - svensk
Page 470 and 471:
FördjupningRying, M. (2000). Dödl
Page 472 and 473:
Fördjupning Figur B1.
Page 474:
Bedömningar av brottslighetens omf
show all

Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?