Rapport 2008-23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till ar 2007

fängelsestraff år 1999. Dessutom bör även förändringar i lagstiftningen,i form av straffskärpningar och införandet av nya brott med högstraffskala, ha haft effekt på den genomsnittliga strafftiden, om än i betydligtmindre utsträckning.Figur 25 bekräftar förväntningarna: i praktiken har den genomsnittligtutdömda strafftiden fördubblats under åren 1975–2006, från drygtfyra till drygt åtta månader. I vilken utsträckning ökningen också skullekunna vara en effekt av att domstolarna självständigt och systematiskthar skärpt straffen har inte närmare undersökts.FördjupningSAMMANFATTNINGUr ett påföljdsperspektiv bestäms lagföringsutvecklingen i mångt ochmycket av hur många ordningsböter som utfärdas för lindriga trafikbrott.Även andra typer av böteslagföringar (genom dom och strafföreläggande)används i stor uträckning för mindre allvarliga brott. Derasantal har dock minskat under perioden, medan användningen av övrigapåföljder (inkl. åtalsunderlåtelser) har varit mer eller mindre stabil.Villkorlig dom och skyddstillsyn tillämpas oftare än frihetsberövandepåföljder. Medan användning av skyddstillsyn varit oförändrad, harvillkorlig dom ökat, speciellt i början av perioden. Sammantaget tyderutfallet på att huvuddelen av den brottslighet som rättssystemet åtgärdarär brott med ringare eller ringa straffvärde.Även användningen av de mest ingripande påföljderna – frihetsberövandeni form av fängelse, sluten ungdomsvård, rättspsykiatrisk9,0Genomsnittlig strafftid8,07,06,05,04,03,02,01,00,01975 1980 1985 1990 1995 2000 2005Figur 25. Genomsnittligt utdömd strafftid i fängelse (månader), åren 1975–2006.Källa: Brå:s kriminalstatistik.brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007445