fulltext - DiVA Portal

En expert besitter väldigt mycket kunskap inom ett visst område. De är vana vid att geintervjuer, ofta till den grad att de redan kan ha förberett en viss inriktning på samtalet somkan leda till långa utläggningar. Detta är viktigt för intervjuaren att parera genom att leda inrespondenten på det spår som ger svar på de frågor intervjuaren har. Experter är ofta väldigttrygga i sina påståenden men med provokationer och genom att ifrågasätta informationen kanibland nya insikter om ämnet uppstå (Kvale & Brinkman, 2009).3.2 UtförandeStudien har genomförts under cirka 20 veckor hos Scania CV AB på gruppen NESX. Tvåhandledare har funnits tillhands som stöd då problem har uppstått och som bollplank för idéer.Den ena handledaren har varit en anställd på Scania som i början av mitt arbete var anställd påNESX. Handledaren fick dock en tjänst i en annan grupp efter cirka två veckor och möten hardärefter skett en gång i veckan och vid behov. Sporadiska frågor och funderingar av blandannat teknisk karaktär har fått vänta till dessa tillfällen. Handledaren på Uppsala universitet,som formellt sett är utsedd till ämnesgranskare, har bland annat varit behjälplig vid frågorkring huruvida rapporten svarar mot universitetets krav eller ej. Kontakten har skett främst viae-post då sträckan mellan Uppsala och Södertälje medverkat till att möten varit svårare attgenomföra. En halvtidspresentation hos varje handledare har utförts efter cirka 11 veckor därjag och handledare förde en diskussion kring dåvarande framställning och hur syftet varutformat efter detta.Arbetet har genomförts på plats i Scanias huvudkontor i Södertälje med tillgång till egen datorvilket har varit essentiellt för utförandet av studien. Kommunikationsverktyg såsom e-post haräven det varit nödvändigt för att kommunicera med anställda och boka in tider för möten ochintervjuer. Övrig programvara som har använts är ett ordbehandlingsprogram därframställningen av rapporten har genomförts. En intern programvara kallad Comptrans haräven den undersökts för att få en förståelse för vilken typ av verktyg som kalibratörerna ochgranskarna arbetar med. Verktyget har gett värdefull insikt om vilken typ av information somde hanterar, på vilket sätt den är visualiserad samt hur olika funktioner i programvaranfungerar.Traditionella litteraturstudier har utförts för uppbyggnaden av ett teorikapitel. Detta kapitel,och därmed den litteratur som har undersökts, behandlade bland annat processer,standardiserat arbete och kvalitet. Även ett antal metodböcker har använts för attkvalitetssäkra studiens metodval. Genomförandet av intervjuer och vad som kommit att kallasmöten har varit det genomgående metodvalet. Intervjuerna har varit semi- strukturerade medvissa frågor (se bilaga 1 och 2) som besvarats under en 30-60 minuters period. Utöver dessafrågor har även andra ämnen berörts under intervjuns gång vilket blir naturligt i en sådansituation. Det som istället kallats möten har varit högst ostrukturerade samtal där intervjuarenförklarat för respondenten att denne inte är insatt i ämnet och således inte kommer ha någrapassande intervjufrågor att ställa. En allmän inledande fråga har istället ställts i form av ”Hurser granskningsprocessen ut för er idag?”, för att inleda mötet. Därefter har ett fritt samtal ägtrum. Dessa möten har varit mellan 30-70 minuter långa och har genomförts med människorsom främst handledaren har tipsat om. Samtalen har gett författaren en viktig förståelse förhur processen ser ut och hur studien bör vara uppbyggd. Detta har sedan har format de mergedigna intervjufrågorna. Det är ett högst medvetet val av författaren att innan intervjuernagenomföra möten eftersom intervjuer med experter, som dessa respondenter bör klassas som,kan bli problematiska om intervjuaren inte är insatt i ämnet. Enligt Kvale och Brinkman(2009) kan det leda till långa utläggningar inom det som experten i fråga tycker är intressant i8