Genusforskning inom socialantropologin

eller sämre, vilka omständigheter kan det tänkas bero på?Mängder av tänkbara faktorer undersöktes: olika försörjningssätt(jakt-samlande, jordbruk, industri), kapitalismoch kolonialism, förändringar i försörjningssätt eller produktionssätt,kvinnors deltagande i produktionen liksomderas kontroll över produktionsmedlen, eller över de färdigaprodukterna och distributionen, andra stratifieringsprincipersom kast och klass, bosättningsmönster, hur arv fördelas,vilka former för äktenskap som finns eller dominerari ett samhälle (monogami, polygyni, polyandri) eller hursociala grupper etablerar relationer med varandra. Man fannatt ingen faktor utgör en tillräcklig förklaring, men de flestaverkar ha viss betydelse. Det är kontexten i sin helhet, heladet komplexa sammanhanget, som måste un dersökas.Det fanns också de som ställde frågan om det fanns samhällendär kvinnor hade mer makt än män. Något renodlatmatriarkat hade inte hittats, det var nog alla överens om,men det fanns samhällen som åtminstone närmade sig enmaktbalans mellan kvinnor och män. De nordamerikanskaindiansamhällena hopi och irokeser nämndes ofta som exempel,liksom !kung och några till. Men bilden var otydlig.Det var inte så enkelt som pionjärerna antagit att avgöravad som är ett maktförhållande.Amerikansk antropologi, som även inkluderar arkeologioch primatologi, intres serade sig också för evolutionistiskateorier (Morgen 1989). Feminister utmanade de teoriersom förklarar mycket av människans sociala och kulturellautveckling med hänvisning till de krav jakt ställer(tillverkning av vapen, lagarbete), den så kallade man-thehunter-bilden,och talade i stället om woman-the-gatherer(Linton 1975). Kvinnors vanligaste sysslor krävde utvecklad17