Genusforskning inom socialantropologin

som äktenskap, släktskap, familj och barn, arbetsfördelning,kvinnors eventuella separata diskurser, begreppen privat ochoffentligt, har också fortsatt att undersökas, liksom diverseregionala teman, som matrifokalitet i Karibien och Afrika,heder-skam-syndromet i Medelhavsområdet, hackbruk ochpolygyni i Afrika. Nya teman i tilltagande är bland annataids, virtuella verkligheter och datorkommunikation samtnya reproduktiva teknologier.Queer-teorin har givit nya impulser till antropologiskforskning om genus och sexualitet, om normaliseringsprocesseroch stigmatisering.Intresset för både kollektiva och individuella identiteterär stort. Vad är en ”person”? Är individer en univer sell företeelseeller kan vi tala om ”dividuella” personer (Strathern1993)? Vad är motsatsen till identi tet – ”disidentifi cation”(Visweswaran 1997, 612)?Genusforskning belyser genus, för det mesta. Andrafaktorer undersöks för att se hur de påverkar genusförhållanden.Men det går att vända på saken och istället frågahur genus påverkar andra förhållanden, och det kan ocksåkallas genusforskning. Men, som alltid inom antropologin,inget tema kan avskärmas från de andra, skäras ut ur sinkontext. Låt oss se på ett exempel där många av de nyaregenusantropologiska frågorna aktualiseras tillsammans.37