Genusforskning inom socialantropologin

KRING 1990För att periodisera genusantropologin på ett ungefär, kanvi säga att efter 1970-talets svepande genera liseringsförsökkom 1980-talets debatter om dem, kritik av dem, och ivrigtinsamlande av mer empiri, så småningom parallellt meddebatterna kring postmodernismen.Genusantropologin blev under 1980-talet en erkändspecialitet inom antropologin. Kring 1990 hade den vuxitoch förgrenat sig så att det blivit omöjligt att identifieraforskare eller texter med inflytande på genusantropologinsom helhet. Den teoretiska utvecklingen gjorde likaså attteman och debatter mångfaldigades. Att försöka säga någotom genusordningen i allmänhet i något visst samhälleframstod nu som riskabelt stort. Istället har genusantropologertenderat att specialisera sig på någon särskild aspektav genusproblematiken. Det har till exempel publiceratsantologier om genus och; rum, ägande, sexualitet, släktskap,menstruation, alkohol och droger, maskulinitet samtsexualitet och våld.Efter 1990 går det alltså inte att skriva en samlad historiaom genusantropologin. Istället fortsätter jag nu med engenomgång av de teman som framträtt som mest centrala,med reservation för att urvalet av teman och sättet att presenteradem – som allting annat – är en fråga om perspektivoch åsikter.21