Genusforskning inom socialantropologin

Mångfald innebär inte bara att olika kategoriseringar avmänniskor korsar varandra, utan också att idéer och diskurserskiftar och glider. I kulturella motsägelser finns källortill motstånd och förändring (Bourdieu 1977, Thurén 1988)och motsägelser finns alltid. Det har blivit helt klart attingen kultur har en enda modell eller ideologi kring genus.(Ett tydligt exempel kommer nedan, avsnittet om Hua.)Likaså är det ovedersägligt att ingen ideologi är perfektkoherent eller stabil. Det finns alltid många olika diskurser,som kan vara fördelade över olika kategorier människor påmer eller mindre tydliga sätt. Olika diskurser kan användasav samma individ i olika kontexter eller i olika faser av livet.I varje situation kan de olika diskurserna samverka, krocka,tala förbi varandra, förstärka varandra …Ett sätt att uttrycka mångfald och komplexitet är att sägaatt det alltid pågår kulturella förhandlingar. I varje situationfinns olika perspektiv, olika diskurser, olika erfarenheter,som bryts mot varandra och påverkar varandra genom detmänniskorna i situationen gör och säger (Thurén 1998).Återskapande och förändring är två sidor av samma mynt.Men för feministisk forskning är det idag mindre aktuelltatt undersöka hur och varför genusordningen fortlever,och mer intressant att undersöka var den tycks spricka ikanterna, vilket utrymme för handling individer har inomgivna normer och hur normerna kan förändras. Det finnsjust nu en förkärlek för att beskriva omständigheter därgränsdragningarna mellan kategorier är suddiga, mångtydiga,fragmenterade och fragmenterande.Begreppet mångfald bör alltså inte endast tolkas som enblandning av människor med olika bakgrund. Det är en29