Genusforskning inom socialantropologin

Genus är en aspekt av det sociala livet och därför relaterattill alla andra sociala processer och institutioner.Det måste således studeras i förhållande till dem. I varjemänsklig grupp finns också andra viktiga kategoriseringar.De mångsidiga påverkansförhållandena mellan de olikakategorisering arna bör undersökas; genus kan inte studerasisolerat. Men genusantropologin får inte upp slukas av annanmaktkritisk forskning, för genus är ett studieobjekt i sig.Innehållsmässigt skulle jag vilja se att genusantropologerställde frågor som: I ett givet sammanhang; vilka genuskategorierfinns det? Med vilka kriterier skiljs de från varandra?Vad i det sociala livet organiseras med hjälp av genus ochhur motiveras det? Hur pass lika eller olika är kvinnors ochmäns världar? Hurdan är denna likhet/olikhet i jämförelsemed likhet/olikhet längs andra dimensioner i samma grupp/samhälle/situation? Föreligger intressekon fl ikter mellangenuskategorierna och får de i så fall kulturella uttryck?Hur symboliseras genuskatego rierna och hur konstruerasderas respektive egenskaper? Vad får detta för konsekvenserför försörjningen, resursfördelningen, beslutsfattandet,religionen, och så vidare? Var i allt detta finns motsägelser,mångtydigheter, logiska, känslomässiga och organisatoriskasprickor som kan tänkas driva förändring?Det borde forskas mer om genusordningens betydelsesom helhet i olika kontexter. Den kan vara mer eller mindrehierarkisk givetvis, men den kan också vara mer eller mindrekulturellt betonad och relevant för fler eller färre företeelseri ett givet samhälle (Thurén 1996).Den stora frågan om makt och dominans är varken naiveller etno centrisk, om den ställs utifrån allt det etnografiskamaterial som finns och med hjälp av frågor vars tillämplighet51