Genusforskning inom socialantropologin

GENUSSYSTEMMycket av denna utveckling vilade på begreppet genussystem.Begreppet genus hade använts sedan slutet av 1960-talet,men det slog igenom med kraft efter 1975, då Gayle Rubinpublicerade en artikel som blivit en klassiker.I alla samhällen finns något som har med kön att göramen som inte är kön i biologisk mening utan sociala relationer,sade Rubin. Det var inte originellt. Det var vanligt i defeministiska diskurserna på den tiden att göra en åtskillnadmellan ”det naturliga” och ”det socio-kulturella”. Men detsom inte var givet utan konstruerat av människor kalladesvanligen för patriarkat. Rubin visade att det döljer sig tvåidéer i patriarkatsbegreppet: för det första att kvinnors ställninginte är naturgiven, och för det andra att kvinnor ärunderordnade män.Rubin ville skilja denna aspekt av samhällslivet frånde olika former den kunde ta sig. På samma sätt som allasamhällen har ett produktionssätt, för på något sätt måsteproduktionen organiseras, så har alla samhällen ett kön/genussystem, för på något sätt måste sexualitet och fortplantningorganiseras. Patriarkat eller mansvälde är ett sorts kön/genussystem, det kan tänkas finnas andra. Att blanda ihoptvå olika idéer i en term gör det svårt att tänka klart.Termen kön/genussystem förkortades så småningom tillgenussystem (och numera säger nog de flesta genusordning).Genusförhållanden är ju inte direkt grundade i det biologiskakönet, alltså bör kön och genus inte kopplas sammani ett och samma begrepp. Sedan dess har dock diskussionerpågått kring hur det skall gå till att skilja det ena från det19