rapporten i pdf-format - WSP Group

6 Finansiering6.1 InledningSpårtaxi skulle kunna införas som ett privat alternativ till taxi eller som ett offentligtalternativ till buss och spårvagn. I det förra fallet är det upp till operatören att investera ochdriva trafik och att sätta biljettpris så att trafiken blir lönsam. Samhällets utbud av kollektivtrafik antas inte påverkas och spårtaxi blir ett privat komplement som konkurrerar med vanligtaxi och med traditionell kollektivtrafik om resenärernas resval.I det andra fallet betraktas spårtaxi som en del av den allmänna kollektivtrafiken. Vanlig kollektivtaxagäller med fri övergång till buss, tunnelbana och spårvagn. Trafikhuvudmannensäljer biljetterna och spårtaxisoperatören blir en entreprenör som får sin ersättning av trafikhuvudmannenbaserat på trafikutbudet. Spårtaxi kompletterar och matar till befintlig linjetrafikoch trafikhuvudmannen kan överväga att ersätta viss busstrafik med spårtaxi.Vi antar i det följande att spårtaxi är en del av samhällets trafikutbud. I jämförelse med busskarakteriseras spårtaxi av högre investeringskostnad och betydligt lägre driftkostnad. Trafikhuvudmannenköper idag busstrafik baserat på trafikutbud medan entreprenören står förinvesteringen i fordon, verkstäder mm. För spårsystem (spårvagn och tunnelbana) kan trafikhuvudmannensöka statligt bidrag till spår och fordon medan driften köps av en entreprenör.De flesta kommuner brottas med en ansträngd ekonomi och tvingas göra hårda prioriteringar.Oavsett vilka nyttor som ett spårtaxinät kan generera kan det därför vara svårt för en enskildkommun att finansiera en så stor investering som ett nytt kollektivtrafiksystem innebär. Vikommer i detta avsnitt att diskutera vilka möjligheter till kompletterande eller alternativfinansiering som generellt är tänkbara i samband med spårtaxiinvesteringar, närmare bestämtstatsbidrag, EU-bidrag, olika former av lokala avgifter eller skatter, medfinansiering samtoffentlig-privat samverkan. Vilka alternativ som finns att tillgå i praktiken beror naturligtvispå omständigheterna i det enskilda fallet. För offentlig-privat samverkan redovisar vi ocksåräkneexempel för vad årskostnaden skulle kunna bli för spårtaxisystem i de städer som diskuterassom fallstudier på annat håll i denna rapport. Detta kapitel har till delar (avsnitt 5.9) utarbetatsi samråd med Hans Widell (kalkylmall) och Ola Jansson (text) vid SkanskaSverige.6.2 StatsbidragI dagsläget utgår statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar och spårfordon, som gerstaten möjlighet att genom trafikverken stödja investering som bidrar till ett ökat kollektivtrafikresande.46 Drift- och underhållskostnader finansieras inte. I fokus är det regionala kollektivtrafikresande,men bidrag till lokala investeringar ska också vara möjliga; framför alltom de minskar trafikens miljöbelastning och/eller minskar antalet döda och skadade i46Förordning 1988: 1017 om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.Regeringen har i Infrastrukturpropositionen (prop. 2008/09:35) föreslagit att statsbidraget till regionalaspårfordon ska avskaffas.Analys & Strategi 79