Spännande stenplatser i Storvretabygden Gammal Kultursten och stenhuggning Del 1 Huggen sten utan Borrteknik Sven-Inge Windahl 2017

Pyramidstenar som markerar boplatsområden (forts)
Det finns säkert ett antal lärda spekulationer kring vad pyramidformen skulle kunna representera i forntida människors
föreställningsvärld. Men här är knappast platsen att närmare redogöra för dessa. Men det är ändå värt att omnämna den
märkliga omvandlingen som pyramidformen åstadkommer genom att olika särskiljande sidor förenas i en enda gemensam
punkt. Man kommer osökt att tänka på en skapelseprocess, där olika aspekter av en skapad verklighet utgår från en och
samma skapande urkraft. Eller man kan tänka på en bakomliggande gudom som kan manifestera sig i form av en rad olika
aspekter och skepnader. Eller så kan man tänka sig att pyramidstenen med sin bas nedåt och sin spets uppåt åstadkommer
en förening mellan jord och himmel i ett fruktbart äktenskap som befrämjar boplatsens välstånd.
På ett mer konkret plan kan man naturligtvis tänka sig att pyramidstenen utgör ett stentecken för boningshus.
Fångstfolkets tidigaste bostäder utgjordes förmodligen av hyddor där virke restes från en rundad eller fyrkantig bas och
bands samman i en enhetlig topp så att en konformad eller pyramidformad hydda bildades. Teckenspråket i sten har säkert
varit konservativt och hyddtecknet för boningshus har levt kvar lång efter det att boningshusen började byggas på annat
sätt. Det är därför inte förvånande att man finner pyramidstenar också i skogspartier, som gränsar till slättbygdens fält och
även på större åkerholmar ute på fälten - områden som först under bronsåldern blivit möjliga att tas i bruk för boplatser.