Spännande stenplatser i Storvretabygden Gammal Kultursten och stenhuggning Del 1 Huggen sten utan Borrteknik Sven-Inge Windahl 2017

Kort om huggna hällar
12
Då och då stöter man i höglänt skogsmark på huggna hällar - eller i vart fall hällar som ser tillhuggna ut. Det är nämligen
inte alltid lätt att skilja på vad naturkrafterna själva skapat och vad människor åstadkommit genom stenhuggning. Och
även när man bestämt sig för att det rör sig om en häll som huggits fram av människor så återstår naturligtvis att fastställa
hällens funktion. Ibland kan en häll naturligtvis ”bara” vara en rest efter en utförd stenhuggning, där den ovanpåliggande
stenmassan huggits bort. Och hällen har egentligen ingen funktion alls. Ibland kan det ligga ett spektakulärt block upplagt
på hällen. Och då ligger det nära tillhands att tro att det rör sig om ett skyltblocksarrangemang, där hällen i ordningsställts
för att utgöra ett stenpodium för blocket. Det är väl näst intill ett arketypiskt sätt att uppföra skyltblocksarrangemang,
som kan ha förekommit såväl under sen stenålder som under betydligt senare tider för att markera viktiga platser och
gränser. En del plana låga hällar förekommer i en fyndkontext, som gör det troligt att de kan ha haft en boplatsrelaterad
funktion under sen stenålder. Större hällar kan ha utgjort ett praktiskt underlag för djurslakt och fiskrensning eller för
hudberedning. Hällar i upphöjda positioner kan ha haft en sakral funktion och fungerat som offerhällar.
Den skickligt huggna hällen på en stenkulle vid Hällenboplatsen i Storskogen
Små klyvplatser i skogsmarken där husbehovshuggning ägt rum, skapar sällan sådana här vackra och helt plana, låga hällar.
Kanske är det i stället en medveten hugginsats under sen stenålder för att skapa en vacker offerhäll eller ett fundament för en
gudastaty i trä. I närkontexten finns många fynd av gamla skyltblock och troliga nedgrävda bobottnar från sen stenålder. Vi
kan också finna blockgrav-fynd och ansamlingar av småskaligt stenmaterial. Tar vi kulturstenen i närkontexten i beaktande, så
är offerhällstolkningen minst lika rimlig som en sentida stentägtstolkning. Men tidspannet mellan kultutövning under sen
stenålder och senare århundradens stentägtverksamhet är förstås synnerligen långt och svåröverblickbart. Kanske är hällen en
restprodukt av någon aktivitet som jag inte ens kunnat föreställa mig. Hur som helst så måste stenhällskreatören (oavsett
hällens datering och funktion) ha haft mycket goda kunskaper i stenhuggning. Det är en skicklig stenmästare, som arbetat här
och skapat den kanske vackraste och skickligast huggna stenhällen i Storskogen.