2018 - Holmiensis 4

More documents

Recommendations

Info

nudlar, studier och stålar Hennes engagemang på vår kära nation började tidigt. ”Jag började plugga hösten 2012, hade skittråkigt och åkte hem varje månad. Jag kände att studentlivet alla snackar om inte var så himla kul. Sista torsdagen sms:ade någon och frågade om jag ville nissa i klubbverket. Jag nissade och de frågade om jag ville bli klubbverkare nästa termin. Jag tänkte ’varför inte’, men förstod inte riktigt vad det innebar – trodde det bara var att plocka glas. Sedan blev det januari och jag hoppade på klubbverket och det blev jävligt kul. Därför uppmuntrar jag alla att starta med klubbverket, just för att det är så kul”, berättar Quyen. Som Tredje kurator fick Quyen även uppdraget att planera många av Nationens bruncher och menar att hon själv inte har missat en enda sedan vårterminen 2013, vilket blir totalt tio (!) i rad. ”Det är Luccebrunchen och Vårbalsbrunchen. Oktoberfesten är mer en dagsfest och inte riktigt en brunch”, säger hon fundersamt. På frågan varför brunchen ofta likställs med en dagsfest svarar hon: ”Jag vet inte riktigt varför vi började ha brunch (på Stockholms nation). Tanken från början kan vara att käka tillsammans, sedan att dricka alkohol, sedan ett dansgolv och sedan blev det en fest. Men allt grundar sig i maten. När vi planerade brunchen när jag var kurator var det alltid ’vad ska vi erbjuda för käk’ – man kom aldrig helt undan från det.” Maten är alltså ett viktigt element, och Quyen menar att hennes perfekta brunch efter en festkväll innehåller äppeljuice, något salt och matigt som bacon och sedan något sött. ”Men det är schtek-brunchen. Det går lika bra med en halvdan pizza från Studenternas Livs”, skrattar hon. En annan intressant egenskap hos Stockholms nations bruncher är att de alltid har ett särskilt tema. Quyen berättar att Luccebruncherna och Vårbalsbruncherna har förgyllts med teman som Coachella, åttiotal, Disney, Full Moon Party och College Party. Och Schtocktoberfesten, den hör man på namnet vad det är för slags fest. Men Quyens favorittema, det måste ändå vara temat på Vårbalsbrunchen 2014: Dreamland. Hon berättar med ett leende: ”Folk var alltifrån moln, regnbågar… fantasin fick flöda. Det var så fruktansvärt brett, men ändå enhetligt. Jag hade en unicorn-dräkt som jag använt på varje brunch sedan dess. Det var ett perfekt tema, perfekt väder – soligt och varmt men inte så att man höll på att dö, som det varit på senare år. Det var också precis innan Vårbalsbrunchen slog – det var där det blev en riktig succé.” Jag, som ganska ny på Nationen, blir nyfiken över vad som gör just brunchen (alltså dagsfesten) på Stockholms nation så bra: ”Alla är där på samma premisser”, förklarar Quyen. ”De flesta har varit där till 04 och fått få timmar på sig att sova. Jag har alltid ifrågasatt vad jag hållit på med, men när man kommer hit (till Stockholms nation) är stämningen på topp. Det har aldrig varit bråk på en brunch – folk är glada hela tiden.” Hon fortsätter berätta att bruncherna oftast äger rum en till två veckor innan terminen är slut, och därmed sätter punkt för terminen. Särskilt tydligt blir det för studenterna som pluggar sin sista termin, det blir verkligen den sista festen. Vidare menar Quyen att Luccebrunchen allmänt är svårare, framförallt med tanke på årstiden och kylan. Hon berättar att det varit svårare att hitta teman till den och att det finns en fara i att den utmynnar i en ”vanlig torsdag”, då den tidigare skett inomhus. För att råda bukt på problematiken, fortsätter Quyen, har Nationen haft ett utomhustält till Luccebrunchen sedan 2015. ”Det var ett genidrag i och med att man behåller känslan av att festa utomhus”, säger hon och pekar ut mot gården. Slutligen har Quyen ännu en teori om varför brunchen är så populär bland studenter, nämligen det förbjudna elementet med att festa på dagtid. ”Ens vänner undrar ’vad gör du en söndag’ när man lägger upp stories. Folk utanför Uppsala blir chockade”, skrattar hon. Det är så förbjudet på något sätt, går tillbaka till att man ska till kyrkan på söndagar.” Hon avslutar: ”Som sagt, folk älskar brunchen. Det mest studentikosa man kan göra är att festa på en söndag. Det kommer du aldrig göra i det riktiga livet sen, när du är vuxen eller så…det är därför bruncherna är ett så lyckat koncept.” Min intervju med Quyen gav mig en hel del bra information om Nationsbrunchen och ledde till många egna reflektioner som jag bar med mig till lunchintervjun jag skulle ha med Cecilia Berglund på Stockholms nation redan dagen efter. Intervjumiljön med Cecilia skilde sig helt från den lugna fikamiljön jag upplevde med Quyen. Nu är det istället mitt på dagen och många studenter har flytt höstrusket och samlats för att äta lunch på Nationen. Det slamrar med bestick och ett sorl av röster och skratt ekar mellan de anrika väggarna. När intervjun med Cecilia precis börjat kämpar jag med att få i mig mat samtidigt som jag frenetiskt antecknar alla ämbeten hon haft på Stockholms nation. Cecilia har varit aktiv sedan 2012, bland annat som dagverkare, art director för <strong>Holmiensis</strong> och uthyrningsansvarig, samt medverkat i tre Marsspex. En sak jag reagerar på är att hennes historia om varför hon började engagera sig på Nationen i mycket hög grad liknar Quyens: ”Jag började 2012 på hösten på ekonomprogrammet och då blev vi ett tjejgäng som tyckte det var kul att gå på Stocken men inte lika kul att alltid stå i kö. Vi bestämde oss för att testa hur det var att nissa och nissade i loungen. Efter det bestämde vi oss för att söka 26
nudlar, studier och stålar ämbeten nästa termin. Vi var ett stort gäng, några sökte frukostverk och några sökte dagverk. Det är en ganska ’simple story’ egentligen, som de flesta. Att det börjar mer med ’nice att slippa köa’ och så inser man att det finns något mycket viktigare där än att bara komma in på en nattklubb.” För Cecilia handlar tjusningen med måltidsbrunchen om det stora utbudet. ”Att man har möjligheten att välja på så mycket gott att äta. Sedan slutar det med att man ändå inte kan äta allt, men känslan av att det är lite lyxigt och att man blir lite bortskämd. Att man har så mycket valmöjligheter och kan plocka ut det godaste. Och att man får äta frukost länge, det är också viktigt”, funderar hon högt. Vidare är enligt Cecilia ”det godaste” och avgörande för ett riktigt bra brunchbord gott kaffe, bubbel och antingen varmrökt lax om hon är ute och brunchar eller någon form av frukt till. Emellertid skiljer sig Cecilias tankar åt från Quyens gällande brunchens popularitet bland studenter. Hon menar istället att man även skulle kunna koppla samman studenters frekventa fikavanor med brunchen, och att detta också passar bra in på den svenska fikakulturen. ”Studenter kanske fikar mer för att de har mer tid”, säger hon fundersamt. Men för Cecilia kan brunchen också ha ett socialt perspektiv, att man vill fortsätta hänga med dem man festade med kvällen innan. Föga otippat kommer samtalet om ”den ursprungliga brunchen”, det vill säga måltidsbrunchen, snabbt in på ett mer festfyllt spår. Därför frågar jag även Cecilia varför hon tror att detta ofta blir fallet, att brunchen kopplas samman med dagsfesten. ”Det är egentligen två helt olika koncept, det skulle kunna vara i brist på ett bättre namn. Våra bruncher marknadsför vi som evenemang i en större festhelg medan våra Sunday’s (Nationens måltidsbruncher på söndagar, red. anm.) ingår i den veckovisa verksamheten. Förut hade man brunch på söndagar - dagen efter en gasque öppnar man till en dagsfest. Jag vet att några år innan mig tog man tag i det och brunchen som dagsfestkoncept har växt.” Hon avslutar med att säga ”Nationsminnet är alltid väldigt kort – det kan finnas en koppling mellan brunch och dagsfest, jag vet faktiskt inte.” Bland de vårbalsbruncher Cecilia minns extra mycket är åttiotalsbrunchen en av dem, då Nationen köpt ett upphöjt glasgolv som stod på dansgolvet. Hon berättar att när det spilldes på glasgolvet blev det alldeles halt vilket gjorde att man inte ens behövde lyfta på fötterna, man kunde bara glida omkring. ”Kul med åttiotalstema också – man kunde göra moonwalken lättare”, skrattar hon. Även Cecilia nämner Dreamland-temat som särskilt roligt. Men vad är det som är så kul med teman? Är det ett sätt för studenter att få släppa loss ännu lite mer och glömma sina bekymmer (läs tentaångest) för en dag? Eller är det ännu ett sätt för oss trendkänsliga post-millennials att visa upp vårt unika jag och få den där perfekta Instagram-bilden? Quyen menade att teman höjer stämningen och att det är något osvenskt och amerikanskt med att få klä ut sig. Men hon gillar inte heller teman där man bara går in för att vara snygg. ”Coachella-temat var lite för mycket snyggfaktor”, sa hon. ”Pyjamasparty gick man lite in för att vara ful.” Cecilia däremot har ett annat perspektiv när det gäller temafester: ”Jag tror det handlar om att man vill blanda upp en mer traditionell sittningskultur med något som avviker. Det är kontrasterna som avgör, det är roligare att gå på en bal med långklänning och frack om man har en annan typ av fest att gå på antingen före eller efter. Om alla fester skulle vara högtidsdräkt skulle det inte vara lika kul.” Slutligen kan det för nya studenter i Uppsala vara svårt att veta vad de ska vänta sig av en Nationsbrunch, men jag tyckte Cecilia sammanfattade det rätt bra: ”Jag tycker att brunchen på ett sätt börjar lite som Valborg. Det är trevligt att träffas innan och hjälpas åt att klä ut sig. Det blir som en minibrunch innan brunchen! Viktigt då är att verkligen klä ut sig mycket för det blir roligt. Sedan när man kommer hit (till Stockholms nation) är det en speciell För Cecilia är det, likt Quyen, också Nationens vårbalsbrunch som sticker ut. Hon berättar: ”Jag tror det handlar om fint väder och sol, speciellt i slutet av maj, det är på väg att nosa lite på att bli försommar. Bara det är fint väder så är folk väldigt sugna på att ha kul och festa tillsammans.” Hon fortsätter: ”Många kommer också väldigt utklädda, det i sig skapar en väldigt rolig och härlig stämning.” Fortsättning på nästa sida 27
Page 1 and 2: Nummer 4 2018. Sedan 1963. Stockhol
Page 3 and 4: edaktionen Favoriträtt: Lamm korai
Page 5 and 6: nationen Chiasma = där två vägar
Page 7 and 8: nationen För i mitt inre spelas ol
Page 9 and 10: nationen Bästa Stockholmare, NILS
Page 11 and 12: Tryck gåsslabbet CMD+Shift för at
Page 13 and 14: nationen Vad kan man göra för att
Page 15 and 16: uppsalavyn Uppsalavyn Av: Nils Nors
Page 17 and 18: Tryck NATIONEN CMD+Shift för att
Page 19 and 20: nationen Samma rapport visade även
Page 21 and 22: ecept Som sylten i en hallongrotta
Page 23 and 24: nudlar, studier och stålar En sere
Page 25: nudlar, studier och stålar Brunche
Page 29 and 30: nationen Första Av: Amela Muratspa
Page 31 and 32: kuratelet Barmästare Joel Haglund

2018 - Holmiensis 4

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?