Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5891 – <strong>Multikriterieanalys</strong> (<strong>MKA</strong>) <strong>för</strong> <strong>hållbar</strong> efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden<br />
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund<br />
Det finns en stor mängd platser i Sverige <strong>för</strong> vilka efterbehandlingsinsatser kan<br />
vara aktuella. <strong>Naturvårdsverket</strong> (2008) uppskattar att det finns drygt 80 000<br />
potentiellt <strong>för</strong>orenade områden i Sverige. Hittills har statens kostnader <strong>för</strong> efterbehandling<br />
av <strong>för</strong>orenade områden varit i storleksordningen en miljard kronor<br />
men <strong>för</strong> att åtgärda de mest allvarligt <strong>för</strong>orenade områdena kommer det uppskattningsvis<br />
att krävas ytterligare ca 60 miljarder kronor (<strong>Naturvårdsverket</strong>, 2008).<br />
Ett ledord i både svenskt och internationellt miljöarbete, och därmed även i<br />
arbetet med efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden, är strävan mot en <strong>hållbar</strong><br />
utveckling. I en <strong>hållbar</strong> utveckling (se exempelvis Brundtlandkommissionen,<br />
1987) anses de ekonomiska aspekterna utgöra en viktig dimension, tillsammans<br />
med de ekologiska och social-kulturella dimensionerna, se figur 1.<br />
ekonomiskt resp.<br />
socialt/kulturellt<br />
önskvärd utveckling<br />
Ekonomisk<br />
dimension<br />
Social-kulturell<br />
dimension<br />
Figur 1. De tre dimensionerna i en <strong>hållbar</strong> utveckling (efter Söderqvist et al., 2004).<br />
Samhällets resurser <strong>för</strong> miljöskyddande insatser är begränsade. Det skulle där<strong>för</strong><br />
vara till stor hjälp att utveckla verktyg <strong>för</strong> att prioritera bland tänkbara insatser –<br />
både inom och mellan platser - så att en sund och <strong>hållbar</strong> hushållning sker av<br />
samhällets begränsade resurser.<br />
Utifrån det grundläggande <strong>hållbar</strong>hetsperspektivet har det inom programmet<br />
Hållbar Sanering tidigare beskrivits möjliga metoder <strong>för</strong> att ekonomiskt värdera<br />
minskade risker <strong>för</strong> människa och miljö vid efterbehandlingsinsatser (Rosén et al.<br />
2006). I projektet, Kostnadsnyttoanalys som verktyg <strong>för</strong> prioritering av efterbehandlingsinsatser<br />
(Rosén et al., 2008), beskrevs hur ekonomiska värderingar av<br />
risk<strong>för</strong>ändringar kan användas i kostnadsnyttoanalys <strong>för</strong> att uppskatta huruvida en<br />
åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam eller inte.<br />
Efter dessa projekt finns en god grund <strong>för</strong> hur den ekonomiska dimensionen i<br />
en <strong>hållbar</strong> utveckling kan hanteras i beslut om <strong>hållbar</strong> sanering. En naturlig fortsättning<br />
är att utarbeta arbetssätt som innebär att ekonomiska faktorer kan vägas<br />
samman med andra faktorer som rör de social-kulturella och ekologiska<br />
dimensionerna. Ett verktyg <strong>för</strong> att kunna göra en sådan sammanvägning på ett<br />
11<br />
Ekologisk<br />
dimension<br />
lösningar<br />
ekologiskt <strong>hållbar</strong><br />
utveckling
Change language