Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5891 – <strong>Multikriterieanalys</strong> (<strong>MKA</strong>) <strong>för</strong> <strong>hållbar</strong> efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden<br />
5.3.4 Den ekonomiska dimensionen<br />
I Rosén et al. (2008) användes fallet Robertsfors <strong>för</strong> att exemplifiera hur<br />
kostnadsnyttoanalys kan användas <strong>för</strong> att göra en samhällsekonomisk utvärdering<br />
av efterbehandlingsprojekt. Vi använder där<strong>för</strong> dessa resultat <strong>för</strong> att illustrera den<br />
ekonomiska dimensionen i <strong>MKA</strong>-analysen. Kostnadsnyttoanalysen som genom<strong>för</strong>des<br />
<strong>för</strong> Robertsfors-fallet var visserligen inte fullständig, men ger ändå bästa<br />
tillgängliga indikation på efterbehandlingsalternativens samhällsekonomiska<br />
lönsamhet. Standardproceduren i en KNA <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>elser mellan olika alternativ<br />
är att beräkna nettonyttan <strong>för</strong> olika alternativ i <strong>för</strong>hållande till nollalternativet och<br />
dess konsekvenser. Det är således denna typ av information som framkom av<br />
KNA:n <strong>för</strong> Robertsfors-fallet.<br />
Rosén et al. (2008) fokuserade på alternativ 1 och kom fram till att detta<br />
alternativ resulterade i en nettonytta på -54 Mkr i <strong>för</strong>hållande till alternativ 0.<br />
Detta indikerar med andra ord en samhällsekonomisk <strong>för</strong>lust. För jäm<strong>för</strong>elsens<br />
skull analyserades även alternativ 2, som skulle med<strong>för</strong>a betydligt lägre åtgärdskostnader.<br />
Detta alternativ beräknades resultera i en nettonytta på -1 Mkr i <strong>för</strong>hållande<br />
till alternativ 0. Den betydligt lägre samhällsekonomiska <strong>för</strong>lusten berodde i<br />
huvudsak på att alternativ 2 skulle med<strong>för</strong>a betydligt lägre åtgärdskostnader än<br />
alternativ 1. Alternativ 3 var inte <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> analys i Rosén et al. (2008), men det<br />
kan antas att detta alternativ i likhet med alternativ 2 också leder till en knapp<br />
samhällsekonomisk <strong>för</strong>lust. De här resultaten sammanfattas i tabell 11. För<br />
detaljer om kostnadsnyttoanalysen hänvisas till Rosén et al. (2008).<br />
Tabell 11. Efterbehandlingsalternativens nettonytta i Mkr i <strong>för</strong>hållande till alternativ 0. Källa:<br />
Rosén et al. (2008)<br />
Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3<br />
Nettonytta -54 -1 -1<br />
Alt. 1: Urschaktning och deponering (det faktiskt genom<strong>för</strong>da efterbehandlingsalternativet).<br />
Alt. 2: Övertäckning och avskärmning.<br />
Alt. 3: Övertäckning och dikesutgrävning.<br />
50
Change language