Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5891 – <strong>Multikriterieanalys</strong> (<strong>MKA</strong>) <strong>för</strong> <strong>hållbar</strong> efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden<br />
7 Metodens tillämplighet<br />
Den metod <strong>för</strong> <strong>MKA</strong> vi beskrivit här syftar till att möjliggöra en strukturerad och<br />
transparent identifiering av det mest <strong>hållbar</strong>a efterbehandlingsalternativet bland<br />
en uppsättning möjliga alternativ. Metoden utgår från <strong>hållbar</strong>hetsbegreppet,<br />
inkluderande ekologisk, social-kulturell och ekonomisk <strong>hållbar</strong>het, vilket är i linje<br />
med de svenska miljömålen, miljölagstiftningen och det svenska efterbehandlingsarbetet.<br />
Inom varje dimension av <strong>hållbar</strong>hetsbegreppet har vi<br />
identifierat ett antal nyckelkriterier. Vi skiljer på begreppen stark och svag<br />
<strong>hållbar</strong>het. Med detta avses att negativa <strong>för</strong>ändringar ska undvikas <strong>för</strong> alla<br />
nyckelkriterier och att negativa <strong>för</strong>ändringar hos några nyckelkriterier inte kan<br />
uppvägas av positiva <strong>för</strong>ändringar hos andra kriterier. Vi har antagit att det<br />
övergripande målet med efterbehandling är att sträva mot en starkt <strong>hållbar</strong><br />
utveckling. Om en sådan utveckling inte är möjlig att uppnå har vi antagit att ett<br />
kriterium <strong>för</strong> utveckling mot en s.k. svag <strong>hållbar</strong>het kan definieras. Det är i sista<br />
hand den ansvarige beslutsfattaren som måste fastslå denna definition. I rapporten<br />
ger vi exempel på hur en sådan definition kan se ut.<br />
Det finns idag ett stort antal <strong>MKA</strong>-metoder med olika lämplighet inom olika<br />
tillämpningsområden. Vi har utgått från definitionerna av <strong>hållbar</strong> utveckling<br />
beskrivna ovan och funnit att en kombination av två metoder är lämplig:<br />
• Icke-kompensationsmetod <strong>för</strong> att identifiera alternativ som uppfyller<br />
kriteriet stark <strong>hållbar</strong> utveckling.<br />
• Linjär additiv metod <strong>för</strong> att rangordna alternativ med avseende på både<br />
stark och svag <strong>hållbar</strong> utveckling.<br />
Kombinationen av dessa metoder har med<strong>för</strong>t att algoritmer beskrivits med vilka<br />
användaren <strong>för</strong> varje åtgärdsalternativ kan bedöma dels om stark <strong>hållbar</strong><br />
utveckling kan anses råda, dels hur <strong>hållbar</strong> åtgärden är relativt övriga alternativ.<br />
Efter värderingen av graden av <strong>hållbar</strong>het (stark eller svag) och rangordningen ger<br />
multikriterieanalysen ett beslutsunderlag <strong>för</strong> val av åtgärd.<br />
För den ekologiska och social-kulturella dimensionen har matriser tagits fram<br />
som stöd <strong>för</strong> bedömningen av huruvida positiva eller negativa <strong>för</strong>ändringar<br />
<strong>för</strong>väntas uppstå <strong>för</strong> det specifika åtgärdsalternativet. För den ekonomiska<br />
dimensionen är nyckelkriteriet samhällsekonomisk lönsamhet. Verktyget <strong>för</strong> att<br />
bedöma detta kriterium är kostnadsnyttoanalys (KNA) och beskrivs av Rosén<br />
et al. (2008).<br />
Tillämpning av metoden har illustrerats <strong>för</strong> en fallstudie. Analysen indikerar<br />
att justeringar av de beskrivna alternativen möjligen skulle ha kunnat resultera i<br />
en åtgärd <strong>för</strong>enlig med stark <strong>hållbar</strong> utveckling. Den genom<strong>för</strong>da studien visar att<br />
underlagsmaterialet var bristfälligt <strong>för</strong> att kunna bedöma flera av de nyckelkriterier<br />
som ingår i <strong>MKA</strong>-metoden. Detta är troligen en vanlig omständighet i<br />
många efterbehandlingsprojekt, vilket i sin tur ställer krav på olika typer av<br />
expertbedömningar och intervjuer. Vi illustrerade i fallstudien hur detta kan göras<br />
genom ett intervju<strong>för</strong>farande där personer med olika roller intervjuades <strong>för</strong> att ge<br />
sin respektive syn på möjliga effekter av de olika åtgärdsalternativen. Vi vill här<br />
59