Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5891 – <strong>Multikriterieanalys</strong> (<strong>MKA</strong>) <strong>för</strong> <strong>hållbar</strong> efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden<br />
2.2.5 Utsorteringsmetoder<br />
Det finns också <strong>MKA</strong>-metoder som, till skillnad från tidigare beskrivna metoder,<br />
syftar till att identifiera de alternativ som framstår som bättre än övriga, men inte<br />
ett specifikt bästa alternativ. Ett exempel på en sådan metod är utsortering<br />
(outranking). Vid utsorteringen används en form av parvisa jäm<strong>för</strong>elser och<br />
metoden har därmed vissa likheter med AHP. Ett alternativ klassas som mer<br />
<strong>för</strong>delaktigt än ett annat om tillräckligt många kriterier indikerar att det är bättre<br />
(hänsyn tas till kriteriernas vikt), <strong>för</strong>utsatt att alternativet inte är påtagligt sämre<br />
med avseende på något av de övriga kriterierna.<br />
En intressant egenskap hos utsorteringsmetoder är att två alternativ kan<br />
klassas som ”svårjäm<strong>för</strong>bara” om exempelvis viktig information saknas.<br />
Analysen kan i sådana fall ändå genom<strong>för</strong>as, trots att det inte framgår vilket av de<br />
två alternativen som är bäst, vilket kan vara en <strong>för</strong>del i många beslutssituationer<br />
där information saknas. En annan <strong>för</strong>del med utsorteringsmetoder är att<br />
metodiken stämmer ganska väl med politiska aspekter av beslutsfattande, där<br />
alternativ som är dåliga i ett visst men viktigt avseende sorteras bort. En svaghet<br />
hos utsorteringsmetoder är att det är ganska godtyckligt hur man definierar ett<br />
alternativ som bättre eller sämre än ett annat.<br />
2.2.6 Icke-kompensationsmetoder<br />
Icke-kompensationsmetoder kan användas <strong>för</strong> problem där man har tagit fram en<br />
prestandamatris men där beslutsfattaren inte är villig att acceptera kompensation<br />
mellan kriterierna, d.v.s. ett väl uppfyllt kriterium tillåts inte kompensera <strong>för</strong> ett<br />
annat otillräckligt uppfyllt kriterium. Sådana metoder är effektiva <strong>för</strong> att sortera<br />
fram alternativ som måste uppfylla absoluta krav. Metoderna skulle där<strong>för</strong> kunna<br />
betecknas som en typ av utsorteringsmetoder. För att mera ingående särskilja<br />
olika alternativ behöver icke-kompensationsmetoder i regel kompletteras med<br />
mer rankbaserade metoder, såsom exempelvis någon linjär additiv metod eller<br />
AHP.<br />
Icke-kompensationsmetoder bygger ofta på att tröskelvärden definieras <strong>för</strong> ett<br />
eller flera av kriterierna. Man skiljer då på konjunktiva och disjunktiva modeller.<br />
I en konjunktiv modell utesluts de alternativ som inte når upp till tröskelvärdena<br />
<strong>för</strong> samtliga kriterier. Disjunktiva modeller låter alternativ passera som klarar<br />
tröskelnivån <strong>för</strong> åtminstone ett kriterium. De konjunktiva och disjunktiva<br />
modellerna fungerar alltså som filter. Det är fullt möjligt att använda en<br />
kombination av båda dessa typer.<br />
19
Change language