Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5891 – <strong>Multikriterieanalys</strong> (<strong>MKA</strong>) <strong>för</strong> <strong>hållbar</strong> efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden<br />
Impregneringsvätskor lagrades på området och överflödiga vätskor fick rinna rakt<br />
ner i marken, vilket ledde till att marken blev <strong>för</strong>orenad med arsenik, koppar,<br />
krom, bly och zink. Dessutom är grundvattnet på sina håll i området mycket<br />
<strong>för</strong>orenat av metaller, fram<strong>för</strong> allt arsenik. Området med högst halter av arsenik<br />
har varit inhägnat med stängsel. Ca 80 000 ton jord bedömdes som <strong>för</strong>orenade till<br />
en halt överstigande de framtagna åtgärdsmålen <strong>för</strong> arsenik (15 mg/kg <strong>för</strong><br />
ytlagret). Medelhalten uppskattades till ca 250 mg/kg i hela det <strong>för</strong>orenade<br />
området. De högsta <strong>för</strong>oreningshalterna i jord återfanns i områdets centrala delar,<br />
där impregneringstuben var lokaliserad och vid det område där impregneringsvätskan<br />
fick rinna av direkt på marken (droppzonen). Vid dessa platser var halterna<br />
av <strong>för</strong>orenande metaller höga ner till flera meter under markytan. Arsenikhalterna<br />
vid ytan var så höga att akuttoxiska effekter skulle kunna uppkomma om<br />
exempelvis något barn får i sig några gram jord. Arsenikhalterna i grundvattnet<br />
följde till stora delar <strong>för</strong>oreningskoncentrationerna i jorden inom området. I<br />
droppzonen uppmättes halter i grundvattnet upp till 4000 μg arsenik per liter. I<br />
låg<strong>för</strong>orenade områden låg halterna runt 1 μg per liter, se figur 4.<br />
Figur 4. Utbredning av arsenik i ytlagret vid Robertsfors f.d. impregneringsanläggning.<br />
Föroreningssituationen uppmärksammades vid undersökningar 1985-1986 då<br />
MoDo provtog och analyserade jord och vatten inom området (MoDo, 1985). Det<br />
konstaterades att områdets centrala del samt ytvatten inom området var <strong>för</strong>orenat<br />
med arsenik, koppar och krom. Detta med<strong>för</strong>de att stora delar av området<br />
inhägnades <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra tillträde. En översiktlig miljöteknisk markundersökning<br />
genom<strong>för</strong>des av J&W (1999). Denna undersökning omfattade provtagning i<br />
jord, yt- och grundvatten och sediment samt en riskbedömning av området.<br />
Länsstyrelsen genom<strong>för</strong>de MIFO inventering 2001 och en ansvarsutredning<br />
genom<strong>för</strong>des av Darpö (2001). SWECO VIAK AB genom<strong>för</strong>de steg 1 i en<br />
huvudstudie 2002. En <strong>för</strong>djupad hälsoriskbedömning <strong>för</strong> området gjordes 2003<br />
38
Change language