Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
Multikriterieanalys (MKA) för hållbar ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5891 – <strong>Multikriterieanalys</strong> (<strong>MKA</strong>) <strong>för</strong> <strong>hållbar</strong> efterbehandling av <strong>för</strong>orenade områden<br />
När det gäller nyckelkriteriet Luft kommer alternativ 1 att med<strong>för</strong>a luftutsläpp<br />
under schakt och transportarbetet. Utsläppen bidrar till luft<strong>för</strong>oreningar och<br />
påverkan på växthuseffekten. Alternativ 2 och 3 med<strong>för</strong> mycket lägre utsläpp då<br />
mindre schakt och transportarbete krävs. Båda respondenterna anser att det i<br />
urschaktnings och deponeringsalternativet (alternativ 1) blir negativa effekter.<br />
Respondent B anser att det möjligen blir negativa effekter även i alternativ 2<br />
och 3. Motivet till detta är att det blir utsläpp till luft också i samband med dessa<br />
åtgärder, dock i så begränsad omfattning att effekterna inte bedöms vara säkra.<br />
För nyckelkriteriet Sediment finns en påverkan idag och potential även<br />
fortsättningsvis, vilket gör det positivt med åtgärder. Sedimenten har inget högt<br />
skyddsvärde i sig men kan utgöra <strong>för</strong>oreningskälla <strong>för</strong> vattendragen nedströms.<br />
Båda respondenterna har värderat effekterna på sediment på samma sätt, dvs. alla<br />
åtgärderna ger en möjlig positiv effekt på sedimentens ekologi.<br />
Effekten med avseende på Förbrukning av naturresurser är komplicerad att<br />
bedöma eftersom flera olika resurser påverkas på olika sätt. Grund- och ytvattnet<br />
utgör i det aktuella området ingen särskild resurs i ett dricksvattenperspektiv. I<br />
alternativ 1 krävs en särskild moräntäkt <strong>för</strong> att ersätta de <strong>för</strong>orenade massor som<br />
behöver schaktas bort. Dessa massor utgör i sig en resurs. Moränjord kan dock i<br />
sig inte betraktas som en knapp eller värdefull resurs i området. I alternativ 1<br />
<strong>för</strong>brukas mest fossila bränslen, på grund av det omfattande schakt och<br />
transportarbetet. Förbrukning av moränjord och fram<strong>för</strong>allt större mängder fossila<br />
bränslen med<strong>för</strong> att alternativ 1 poängsätts med -1 av respondent A och -2 av<br />
respondent B. När det gäller alternativ 2 och 3 visar det sig att respondenterna<br />
tänker på olika sätt vilket tyder på en svårighet att bedöma kriteriet naturresurser.<br />
Respondent A menar att <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att på lång sikt kunna utnyttja<br />
grundvattnet som naturresurs möjligen <strong>för</strong>bättras (utan att <strong>för</strong>bruka stora mängder<br />
naturresurser) i alternativ 2 och 3 var<strong>för</strong> dessa poängsätts med +1. Respondent B<br />
anser att alternativ 1 <strong>för</strong>brukar mer naturresurser än alternativ 2 och 3 och där<strong>för</strong><br />
innebär en trolig negativ effekt. Respondent B anser att även alternativ 2 och 3<br />
med<strong>för</strong> en <strong>för</strong>brukning av fossila bränslen var<strong>för</strong> dessa alternativ gavs negativa<br />
poäng. Respondenterna gav således helt olika bedömningar när det gäller<br />
alternativ 2 och 3.<br />
5.3.2 Poängsättning av den social-kulturella dimensionen<br />
5.3.2.1 ANGREPPSSÄTT POÄNGSÄTTNING<br />
I en utvärdering ex ante med hjälp av metodiken analyseras nyckelkriterierna<br />
lämpligen som en integrerad del av de utredningar som genom<strong>för</strong>s in<strong>för</strong> en efterbehandling,<br />
t.ex. samråds<strong>för</strong>faranden, <strong>för</strong>- och huvudstudier och ev. miljökonsekvensbeskrivningar.<br />
Då kan dessa aktiviteter utformas så att de innefattar<br />
insamling av den information som behövs <strong>för</strong> att poängsätta nyckelkriterierna i<br />
den social-kulturella dimensionen. Om en sådan integrering inte sker är risken<br />
stor att det blir brist på skriftlig information som möjliggör poängsättning av de<br />
social-kulturella nyckelkriterierna. Detta var uppenbart i fallet Robertsfors, eftersom<br />
det befintliga utredningsmaterialet innehöll relativt lite underlag <strong>för</strong> poängsättning<br />
av de social-kulturella nyckelkriterierna. Som framgick av avsnitt 5.3.1<br />
44