17.12.2015 Views

FRAMTID

vZFULY

vZFULY

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

FORSKNING<br />

EXAMENSARBETE<br />

ALBIN HAGLUND<br />

EMELIE EKMAN<br />

DETALJERINGSGRADEN<br />

I DAGENS DETALJPLANER<br />

FAKTA: EXAMENSARBETE<br />

Titel: Detaljeringsgraden i dagens<br />

detaljplaner<br />

Författare: Albin Haglund och Emelie Ekman<br />

Handledare: Eidar Lindgren<br />

Institution: Fastigheter och Byggande<br />

Examensarbetet finns att hämta på KTH:s<br />

publikationsdatabas DiVA: http://www.diva-<br />

portal.org/smash/get/diva2:839022/FULL-<br />

TEXT01.pdf<br />

UNDER EN LÄNGRE TID har regelverket<br />

kring bostadsbyggandet diskuterats som en<br />

konsekvens av den rådande obalansen på bostadsmarknaden.<br />

Diskussionen har kritiserat<br />

de kommunala planeringsprocesserna och<br />

deras ineffektivitet. En del av denna kritik<br />

är riktad mot detaljplaners höga detaljeringsgrad.<br />

Mot bakgrund av detta var syftet<br />

med vårt examensarbete att undersöka hur<br />

ofta planbestämmelser som reglerar estetik,<br />

byggteknik och bullernivå faktiskt förekommer<br />

i nyligen upprättade detaljplaner.<br />

Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät<br />

rapporterade 126 av landets<br />

kommuner att de har generell bostadsbrist,<br />

att jämföra med 22 stycken år 1992 och 44<br />

stycken år 2000. Under en längre tid har<br />

därför regelverket kring bostadsbyggandet<br />

diskuterats, vilket bland annat har mynnat<br />

ut i en kritik rörande de kommunala planeringsprocessernas<br />

ineffektivitet. En del av<br />

denna kritik riktas mot detaljplaners höga<br />

detaljeringsgrad. PBL-kommittén konstaterade<br />

2005 att detaljplaneinstrumentet i<br />

allt högre grad används för att förbereda<br />

enstaka projekt, vilket tar sig uttryck i alltmer<br />

detaljerade detaljplaner. Enligt kommittén<br />

beror detta på att kommuner upplever<br />

bygglovsprövningen som svag och att<br />

det underlättar för dem att få gehör för sina<br />

önskemål om de uttrycks i form av bestämmelser<br />

i detaljplanen.<br />

Många av de planbestämmelser som vi påträffade<br />

i de 50 detaljplaner som granskades<br />

går att hänvisa till de uttömmande bestämmelser<br />

i plan- och bygglagens fjärde kapitel<br />

och tillhör sådant som är tillåtet att reglera.<br />

Bestämmelser får dock inte vara mer detaljerade<br />

än vad som behövs med hänsyn till<br />

planens syfte. Detta var svårare att avgöra.<br />

Med förbehållet att vi inte känner till bakgrunden<br />

till de studerade detaljplanerna<br />

har vi dock svårt att tro att formuleringar<br />

som; “Tegelröda eller gråsvarta pannor”,<br />

“Sadeltak minst 30 grader lutning” och<br />

”Högst 50 procent av takets längd får utföras<br />

med takkupor, frontespiser samt torn” hör<br />

till sådana bestämmelser som behövs med<br />

hänsyn till planens syfte.<br />

TROTS ATT EN DETALJPLAN ÄR NY finns det<br />

ibland behov av avvikelser eller plan ändringar<br />

innan bygglov kan ges, vilket kan förskjuta<br />

byggstarten. Genom att upprätta mer flexibla<br />

planer tror vi att detta kan undvikas. Samtidigt<br />

finns vissa incitament till att detaljerade<br />

bestämmelser kan vara nödvändiga.<br />

En tanke som genomsyrar plan- och bygglagen<br />

är att skapa goda möjligheter till medborgarinflytande.<br />

Det går att argumentera<br />

för att detaljerade bestämmelser gör det<br />

lättare för medborgarna att skapa sig en bild<br />

av den framtida bebyggelsen.<br />

I 42 av de 50 granskade planerna regleras<br />

bullernivåerna med nivåer baserade på<br />

Boverkets byggregler. Precis som vid detaljerade<br />

bestämmelser avseende estetik kan<br />

problem uppstå när byggtekniska regleringar<br />

eller bullernivåer låses in. Ett aktuellt<br />

exempel på detta är de nya riktvärdena för<br />

bullernivåer från regeringen som infördes i<br />

juni i år. Dessa tillåter en högre bullernivå<br />

för små lägenheter i syfte att underlätta<br />

bostadsbyggandet. Problemet är att många<br />

gällande detaljplaner redan reglerat tillåten<br />

bullernivå i detaljplanerna och därmed<br />

låst in denna nivå. De nya rikt värdena<br />

kan därmed komma att bli svåra att tilllämpa<br />

i praktiken. För att ett bygglov skall<br />

kunna ges krävs att avvikelsen bedöms<br />

som liten.<br />

ENLIGT VÅR UNDERSÖKNING framgår att<br />

mer än hälften av de granskade detaljplanerna<br />

reglerar någon form av estetik. En<br />

majoritet reglerar bullernivåer och närmare<br />

hälften reglerar byggteknik. Dessutom hänvisar<br />

vissa till gestaltningsprogram och andra<br />

dokument som i sin tur reglerar undersökta<br />

variabler. Detta pekar på att bestämmelser<br />

i detaljplaner rörande utformning generellt<br />

sett är förekommande snarare än undantag.<br />

Resultatet motiverar en fortsatt diskussion<br />

och utredning rörande för- respektive<br />

nackdelar med denna typ av bestämmelser<br />

i detaljplaner. n<br />

ALBIN HAGLUND & EMELIE EKMAN<br />

TEKNOLOGIE KANDIDATEXAMEN,<br />

FASTIGHETSUTVECKLING MED<br />

FASTIGHETSFÖRMEDLING, KTH<br />

FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 105

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!