FRAMTID

TEMA: FRAMTID
GÄSTKRÖNIKA | FRAMTID
DIGITALISERING KAN ÖKA
SVERIGES KONKURRENSKRAFT
Framtiden kommer närmare och blir mer oviss. Nya trender
utmanar samhällsstrukturer och företag möter nya konkurrenssituationer.
Inte minst påverkas fastighetssektorn.
Arbetsmarknaden är under omdanande förändring.
Digitaliseringen möjliggör individualisering och skapar potential
för ett blomstrande egenföretagande. Invandring och flyktingströmmar
ökar akut behovet av lägre trösklar både på arbets- och
bostadsmarknaden. Hur vi integrerar utrikesfödda i arbetskraften är
avgörande för Sveriges konkurrenskraft på sikt och för hållbarheten
i de offentliga finanserna. Städer blir ännu viktigare.
Digitaliseringen skapar en så kallad ”mid skilled squeeze” på
arbetsmarknaden. Det betyder att det är främst de rutinartade
jobben med medelhög utbildning som slås ut. Dessa söker sig i
större grad till de jobb som kräver lägre utbildning. Digitaliseringen
kompletterar högutbildade mer än lågutbildade och antalet
högutbildade ökar, men inte lika mycket som ökningen av de med
lägre utbildning. Utvecklingen drivs även på av att ett jobb inom
sektorer med högre utbildning, skapar en efterfrågan på tre nya jobb
inom den lokala tjänstesektorn (oftast jobb med lägre utbildning).
Dessutom, och med sannolikt större kraft, spär invandringen på
utvecklingen. Resultatet blir en u-formad utveckling av en graf med
antal jobb på y-axeln och utbildningsnivå på x-axeln.
Denna utveckling påverkar konsumtionsmönster och efterfrågan
på bostäder. I städerna finns de flesta jobben inom den lokala
tjänstesektorn och där är inträdesbarriärerna lägre. Bristen på
billigare och mindre bostäder kommer att bli allt mer framträdande
och alarmerande.
Delningsekonomin växer, en skuggekonomi med främst en
enorm konsumentnytta i form av tidsoptimering och skräddarsydda
tjänster och varor till ett lägre pris. Resurser används mer effektivt
och utbud och efterfrågan möter varandra billigare och effektivare.
Delningsekonomin slår igenom främst bland de med lägre
inkomster. Detta betyder också att efterfrågan på kapital minskar
när delandet av existerade varor ökar. Lagerlokaler och kommersiella
fastigheter används mer effektivt och efterfrågan på dessa bör
sannolikt dämpas. Räntenivån kan komma att vara fortsatt låg
under en relativt lång period till följd av:
1. Låg efterfrågan på investeringar
2. It-investeringar kräver mindre kapital
3. Lägre efterfrågan på kapital till följd av delningsekonomin
4. Åldrande befolkning och därmed högre sparande
Låg ränta, brist på annan avkastning samt en ökad urbanisering
leder till fortsatt hög efterfrågan på bostäder i städer och
stigande bostadspriser. De hushåll med lägre inkomster kommer
sannolikt ha en hög belåningsgrad för att kunna bo där jobben
finns. Det ökar sårbarheten i svensk ekonomi. Och när väl räntan
höjs, står de räntekänsliga hushållen för den största risken för
ett bostadsprisfall.
Jag vill inte avsluta på ett så dystert sätt. Jag tror att
digitaliseringen, urbaniseringen och invandringen har potential
att både öka Sveriges konkurrenskraft och minska trycket på de
offentliga finanserna på sikt. I detta läge behövs handlingskraft från
politikerna och det är bråttom.
JAG EFTERFRÅGAR:
1. Sänkta trösklar på arbetsmarknaden
och bostadsmarknaden
2. Infrastruktursatsningar
3. Utbildning för att kunna
möta efterfrågan på nya
kompetenser.
4. Fokus på innovation
och egenföretagande. n
ANNA FELLÄNDER
DIGITALISERINGS- OCH FRAMTIDSEKONOM, SWEDBANK
FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 65