FRAMTID

AVSLUTNINGSVIS
Det pratas om...
TÖRNING
Björn
SKÖNT MED
FÖRSTAHANDSKÄLLOR
Att bygga på höjden är ett fenomen som
blir allt vanligare i vårt avlånga land, då det
verkar råda brist på mark i landet. Och det
är inte bara i storstäderna som man tittar
upp mot skyarna. Till och med i östgötska
orten Finspång vill man nu spara marken och
bygga högt. Och där har det allmännyttiga
bostadsbolaget Vallonbygden AB skissat på
planer om att bygga ett åtta våningar högt
bostadshus i centrala staden.
Projektet ligger för närvarande i
detaljplanefasen (enligt Vallonbygdens
hemsida) och kan vara verklighet redan om
två år. Därför är det hög tid att ge kåken
ett namn och då är det passande att titta
till Sveriges just nu högsta byggnad. Man
får dock inte glömma mannen som har en
nyckelroll i förverkligandet av Finspångs
egen skyskrapa. Han är vd på Vallonbygden
och heter Björn Andersson. Sist men inte
minst får man ge namnet en östgötsk
klang. Projektet har därför, åtminstone på
stadsbyggnadskontoret, fått smeknamnet
Törning Björn.
Fastighetsnytt försöker alltid vara noga med faktakontroll.
Fritiden utgör inget undantag. I slutet av oktober gick
tre redaktionsmedlemmar på bio en kväll och såg
­filmen Pawn ­Sacrifice. Filmen handlar om den
legendariska VM-matchen i schack år 1972 mellan
amerikanen Bobby Fischer och sovjetryssen
­Boris ­Spasskij. I en nyckelscen reser sig den
ryske världsmästaren upp i en knäpptyst lokal och
applåderar amerikanens kreativa spel i det sjätte
partiet. När ­filmen var slut fick ­Fastighetsnytts
schackspelade ­redaktionschef Sverrir Thór frågan
av en kollega om det var sant att det gick till
på det viset.
Vad göra? Sverrir ringde sin pappa, som satt i ­publiken
i Reykjavik när det begav sig i juli 1972, oc­h kunde
­konstatera att i själva verket gick det till så att Spasskij
instämde i publikens applåder. Filmen är sevärd ändå, men som
journalist är det skönt med förstahandskällor...
ILLUSTRATION: PETTER FURÅ
HYRESREGLERINGEN
STIMULERADE ROMANTIKEN
När rådgivningsföretaget NAI Svefa nyligen firade 20 år fick bland andra historikern,
tillika krönikören i Fastighetsnytt, Gunnar Wetterberg att under ett föredrag
koppla ihop historia och framtid. Den röda tråden i Wetterbergs föredrag var
befolkningsutvecklingen under 1900-talet där han kopplade ihop berg och dalar i
befolkningskurvan med olika händelser och viktiga ekonomiska milstolpar.
En av de mest tydliga topparna i kurvan skedde på 40-talet (40-talisterna känner vi ju alla
till som ett demografiskt begrepp) och som Wetterberg konstaterade var det år 1943 som
befolkningstillväxten i Sverige började ta fart, något förbryllande tyckte han först då det
inte var förrän efter andra världskriget som andra länder började uppleva ett stigande
födelsetal, för att inte tala om ett födelseöverskott. Efter att ha insett att det faktiskt
tar nio månader från befruktning till födsel kunde han dock resonera sig fram till att det
fanns två olika förklaringar.
ILLUSTRATION: PETTER FURÅ
Den första förklaringen var slaget vid Stalingrad 1942. Slaget var det första som Hitler
förlorade i andra världskriget och det gav enligt Gunnar Wetterberg svenska kvinnor
förnyat hopp vilket i sin tur föranledde att de återigen var redo att få barn. Den andra
förklaringen stavades hyresregleringen.
– Man får tycka vad man vill om hyresregleringen i dagens samhälle men på 40-talet
gav den unga människor möjligheten att flytta ihop och göra det man flyttar ihop för att
göra, konstaterade Wetterberg.
För att sammanfatta på ett språk som fastighetsekonomer säkerligen förstod upprepade
han sedan att det var hyresregleringen och det faktum att svenska kvinnor diskonterade
freden som Sverige fick ett försprång i födslar på 40-talet.
110
| FASTIGHETSNYTT 6/2015