FRAMTID

Recommendations

Info

8 848 m.ö.h. eller kanske nytt jobb? Din personals höga mål och ambitioner kan ta oväntade vägar. Att byta resultaträkningens siffror mot meter över havet kan ge fördelar på sikt. Ett samarbete med Real Competence innebär att du lättare och snabbare anpassar personalstyrkan till rådande kompetensbehov och arbetsbelastning. Real Competence förser den svenska fastighetsbranschen med kvalificerade tjänster inom inhyrning, rekrytering och rådgivning. Genom vår erfarenhet och vårt kunnande har vi lärt oss att kompetensförsörjning i fastighetsbranschen kräver ett långsiktigt engagemang och djup förståelse. Real Competence erbjuder bred kompetens inom till exempel värdering, analys, utveckling och förvaltning. 08-545 265 60 | realcompetence.se Inhyrning | Rekrytering | Rådgivning
MARKNAD enkelt ha mer betalt för att placera sina pengar i företagsobligationer. Dels kan det också bero på att när marknaden försöker skapa sig en bild av vad som är ett rimligt pris (ränta) för en företagsobligation – eller vilken låne produkt som helst – så använder man räntan på statsobligationer som ett riktmärke. Därför kan det vara så att Riksbankens stödköp förvränger prisbilden på de placeringsalternativ marknaden använder för att benchmarka prisnivån på obligationsmarknaden. Huruvida det skulle kunna förklara hela den högre finansieringskostnaden för svenska fastighetsbolag är dock oklart och det är rimligt att anta att det kan vara en blandning av dels höga värderingar, dels att det är svårt att prissätta fastighetsbolagens obligationer. barligen blivit betydligt dyrare efter sommaren, något som bekräftas av både Anders Kvist och Joakim Nirup, partner på AGL och expert på fastighetsfinansiering. – Investerarintresset för fastighetsbolagens obligationer har minskat och spreadarna är tydligt högre, konstaterar Joakim Nirup. Frågan är emellertid huruvida det beror på att riskerna, eller kanske snarare värderingarna av de underliggande fastighet erna har blivit för höga för investerarnas tycke. Det bör betonas att samtliga obligationer som nämnts ovan är icke säkerställda men det innebär dock inte att de under liggande tillgångarnas värdering kan negli geras. Tvärtom, när en investerare inte har en specifik säkerhet för sin investering så tittar densamma i ännu större utsträckning på den underliggande tillgångsmassans värde och kvalitet, helt enkelt för att kunna bedöma låntagarens kreditvärdighet. VILKEN ROLL SPELAR RIKSBANKEN? Vad är det då som driver upp marginalerna? En gammal och ny sanning är att det finns en stark koppling mellan risk och ränta och så är sannolikt fallet också nu. Frågan är dock vilken risk kreditmarknaden ser. Det har pratats mycket om fastighetsvärderingar den senaste tiden och även om inte alla anser kommersiella fastigheter vara dyra för närvarande så verkar det som att penningmarknaden upplever risken för ett prisfall som större än tidigare. Att man fruktar konkurser i fastighetsbolag är det inte tal om, en investerare skulle kräva betydligt högre marginaler än 155 punkter om det ens fanns en antydan till konkursrisk. Då konkursrisken kan avfärdas återstår värderingsrisken, att marknaden helt enkelt anser de underliggande tillgångarna är för högt värderade och därför justerar de prisvillkor man erbjuder låntagarna. Ytterligare en förklaring till de försämrade finansieringsvillkoren på obligationsmarknaden kan vara Riksbankens expansiva penningpolitik, närmare bestämt Riksbankens stödköp av statsobligationer. Dessa innebär dels att det finns ett i praktiken riskfritt alternativ till företagsobligationer vilket gör att investerare rimligtvis föredrar statsobligationer. I regel ses statsobligationer som en i princip riskfri placering men nu när det finns en tydlig köpare blir risken om möjligt ännu mindre och då vill investerarna helt EN VISS SÄTTNING Obligationer och preferensaktier har på senare år vuxit fram som eventuellt konkurrerande men samtidigt kompletterande alternativ till den finansiering som fram till finanskrisen var den dominerande, och vad man skulle kunna kalla för den traditionella finans ieringsformen för svenska fastighetsbolag; bankfinansiering. Även om de alternativa finansieringsformerna har tagit en del av kakan så har det varit med bankernas goda minne, vilket kanske gör det tveksamt att prata om en konkurrerande form, och bankfinans iering är fortfarande den viktigaste formen. Enligt källor till Fastighetsnytt har även bankerna dragit åt sig öronen när det gäller finansiering av fastighetsbolag. Att det har blivit kärvare är något som bland andra Joakim Nirup har märkt av. – Vi upplever att bankernas intresse av att finansiera fastighetsprojekt har minskat och att ett flertal är nöjda med den finansiering man har gjort i år, säger han i samtal med Fastighetsnytt. Vidare förklarar han att man nog kan vänta sig att bankerna kommer att vara återhållsamma resten av året och eventuellt ännu längre. – Efter finanskrisen har många upplevt det som så att bankerna stänger sina böcker tidigare på året än man gjorde innan krisen briserade. Tidigare så rådde man kunderna att inte försöka refinansiera under december månad men numera är tumregeln nästan att inte refinansiera under sista kvartalet då det finns en risk att bankerna redan då har fyllt sin kvot fastighetsfinansiering för året, säger Joakim Nirup. FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 27
Page 1 and 2: MARKNAD OCH SAMHÄLLSBYGGNAD UTGÅV
Page 3: Vi bygger framtidens Luleå Näring
Page 6 and 7: 99 86 INNEHÅLL FASTIGHETSNYTT #6 2
Page 9 and 10: DEBATT AFFÄRSUTVECKLARE Henrik Zet
Page 11 and 12: DEBATT OPINION | FASTIGHETSNYTT.SE
Page 19 and 20: EKONOMI Däremot gick basindustrin
Page 21: EKONOMI KRÖNIKA | EKONOMI FLYKTING
Page 24 and 25: MARKNAD Fastigheter upplever kärva
Page 28 and 29: MARKNAD Hur ser då bankerna själv
Page 31 and 32: MARKNAD Årets julklapp: robotdamms
Page 33 and 34: MARKNAD Enligt Arvid Lindqvist, Hea
Page 35: Vi arkitekter och samhällsbyggare
Page 38 and 39: RING OSS 08 454 40 00 NEWSEC TACKAR
Page 40 and 41: Vi vet att affärerna mår bäst n
Page 42 and 43: MARKNAD FASTIGHETSNYTT BÖRS FABEGE
Page 44 and 45: LADDA DITT FASTIGHETSVÄRDE Möt ko
Page 46 and 47: Omöjligt utan Mikaela Ravelius Mik
Page 48 and 49: MARKNAD FASTIGHETSNYTT | STATISTIK
Page 50 and 51: Connel FLER VÄLJER ATT GÖRA SINA
Page 52 and 53: STADSBYGGNAD STORA PROJEKT | HAMNAR
Page 54 and 55: Hela Sveriges ledande fastighetskon
Page 56 and 57: 2. Nämen hej! En bra mötsplats ä
Page 58 and 59: FROM ALBY WITH LOVE! Mitt i Alby, a
Page 60 and 61: TEMA: FRAMTID FOTO: AMF FASTIGHETER
Page 62 and 63: TEMA: FRAMTID Konceptet Rooftop. Ov
Page 64 and 65: Eller hur kreativitet och nytänkan
Page 66 and 67: TEMA: FRAMTID GÄSTKRÖNIKA | FRAMT
Page 69: TEMA: FRAMTID GÄSTKRÖNIKA | FRAMT
Page 72 and 73: malla.se malla.se I år knep vI bå
Page 74 and 75: TEMA: FRAMTID En ljus framtid för
Page 76 and 77:
WE ARE GRONTMIJ WING GRONTMIJ BLIR
Page 78 and 79:
TEMA: FRAMTID Neonskyltarna är en
Page 80 and 81:
70 89% MMI - MOTIVERAD MEDARBETARIN
Page 82 and 83:
En mötesplats för dig i ledande b
Page 84 and 85:
Ett halvdussin skäl att annonsera
Page 86 and 87:
SAMHÄLLE t f blir dåtidens skadeg
Page 89 and 90:
SAMHÄLLE Det förekommer väldigt
Page 91 and 92:
SAMHÄLLE I Malmö har man Sveriges
Page 93 and 94:
ARKITEKTUR KRÖNIKA | ARKITEKTUR S
Page 95 and 96:
Det finns många och mycket intress
Page 97 and 98:
ARKITEKTUR Förstå din kund - geno
Page 99 and 100:
ARKITEKTUR FOTO: TORBEN ESKEROD Nä
Page 101 and 102:
FOTO: TORBEN ESKEROD ARKITEKTUR - V
Page 103 and 104:
FORSKNING FORSKNINGSÖVERSIKT FOTO:
Page 105 and 106:
FORSKNING EXAMENSARBETE ALBIN HAGLU
Page 107 and 108:
AVSLUTNINGSVIS PÅ NYA POSTER I sam
Page 109 and 110:
AVSLUTNINGSVIS FIKONSPRÅKET FOTO:
Page 111 and 112:
Finns din målgrupp i norra delen a
show all

FRAMTID

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?