FRAMTID

SAMHÄLLE
Det förekommer
väldigt mycket myter
som återanvänds av
politiska motståndare.
Här, vid muren längs med Zinkensdamms IP,
vill Mathias Leveborn se en laglig graffitivägg
på Södermalm.
FOTO: MARIA NORDLANDER
FAKTA
BRÅ: Den största skillnaden mellan det
kriminella uttrycket klotter och det lagliga
uttrycket graffiti är om målningen eller
tecknet är målat eller ritat på ett lagligt
eller ett olagligt ställe. Att ge ungdomar
möjlighet till lagligt målande har länge varit
en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet
att ”lagliga väggar och graffitiskolor alltid
leder till ökat klotter” eller påståendet att
”lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder
till minskat klotter” bygger på vetenskapligt
utförda utvärderingar. Några sådana finns ännu
inte. Däremot finns det praktiska erfarenheter
av olika sorters klotterförebyggande åtgärder,
också sådana där möjligheter till lagligt
målande har använts i förebyggande syfte
tillsammans med andra åtgärder.
Under hösten 2014 beviljade Brå ekonomiskt
stöd för utvärderingen: Laglig graffiti – leder
det till mer eller mindre skadegörelse och
klotter? Utvärderingen, som gäller fyra lagliga
väggars effekt på det olagliga klottrandet i
Västerås, Norrköping, Botkyrka och
Sigtuna kommun, beräknas bli klar under
hösten 2016.
mot lagen. Om du målar på en laglig vägg så
är det inte skadegörelse, det kan inte vara
det, säger Mathias Leveborn.
Frågan är polariserad. Med tidens gång
har den hamnat på den partipolitiska höger/
vänster-skalan – där de röda generellt är
mer positiva till graffiti och öppna väggar.
Så har det dock inte alltid sett ut, och
det ser även idag olika ut i kommunerna.
Graffitiväggar kan, i princip, försvaras med
både socialistiska och liberala argument.
Ett talande exempel är att det utanför den
amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s
högkvarter finns ett monument som består
av graffitimålade rester från den fallna
Berlinmuren. På andra sidan är resterna
vitmålade. De är tänkta att symbolisera
det färgglada, det fria – väst. En symbol
för det fria kapitalet som kontrast till den
grå, kommunistiska östsidan. Ett plakat vid
monumentet uppmanar besökare att sitta
ned och kontemplera de olika systemens
uttryck – där den färgglada muren används
som ett slagträ för västs storhet.
”SJÄLVISKT OCH
STÖRANDE KLADDANDE”
Johan Nilsson är moderat och vice ordförande
i Älvsjö stadsdelsnämnd. I en skrivelse som
han och kollegan Jan Bressler (FP) tagit upp i
flera stadsdelar visar han tydligt var han står
i frågan kring öppna graffitiväggar.
”I den verklighet som Älvsjöborna lever
och arbetar i består inte graffiti av några
fina målerier på utvalda platser, utan
nästan enbart ett rått, hotfullt, själviskt
och störande kladdande och klottrande
på bostäder, affärslokaler och fordon. [...]
Förekomsten av denna fulhet i ett område är
det första steget på vägen till förslumning.”
Han tror alltså inte att en ökad legalisering
skulle leda till mindre skadegörelse.
– Efter att ha tagit del av redogörelser
från utövare av klotter och graffiti verkar
det ändå fastställt att graffitimålande är en
subkultur där det finns ett flertal parametrar
att känna till – det är det olagliga man är
ute efter. Det gäller såväl att stjäla färgen
som att måla på ställen där man inte får.
En klottervägg hjälper föga mot detta och
är enligt min mening bortkastade pengar,
säger Johan Nilsson.
Han menar vidare att Stockholms stad
själva gjort forskning som visar att klottrare
(som han kallar det) är högkonsumenter
av droger.
– Det sätter också klotter i ett socialt
sammanhang och beteende som är icke
önskvärt. Ska vi lyckas bryta dessa mönster
måste staden arbeta på bred front, säger
Johan Nilsson.
Mathias Leveborn tycker att det här är
ytterligare ett exempel på politiker som vill
smutskasta graffitin.
– Det förekommer väldigt mycket myter
som återanvänds av politiska motståndare,
säger han.
REDUCERAD NOLLTOLERANS
Mathias Leveborn anser att nolltoleransen i
Stockholm gick extremt långt, att den bröt
mot grundlagen och gjorde en rad övertramp
FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 89