Lukion opetussuunnitelman analyysi 1996-1997 ja ... - Opetushallitus

II ALLMÄNNA IAKTTAGELSER3 Gymnasiets uppgift och värdegrund; vissa betoningarAlla utom en av de insända läroplanerna innehåller ett avsnitt om gymnasiets,uppgift och profil. De flesta citerar fritt gymnasielagens paragraf (§ 2) omfostran och innehållet i kap. 1.2 i läroplanens grunder för gymnasiet. Endel harsärskilt utvecklat inlärningssynen, andra betonar den kritiska förmågan. Kulturarvetoch den finlandssvenska kulturen lyfts fram på ett allmänt plan i flera fall,särskilt på minoritetsorterna. Företagsamheten betonas i två. Fem finlandssvenskagymnasierna har en särskild uppgift. Internationalismen och språkkunskapensbetydelse betonas i de inledande avsnitten särskilt i Helsingfors och påÅland.Vissa intressanta och självständigt formulerade värderingar förekommer. I ett fallbetonas t.ex. starkt läroplansarbetet som en process, och t.o.m. elevernas utgångspunkterskisseras. I samma fall lyfts elevens eget ansvar för studierna framoch fritidens och idrottens fostrande roll betonas. I ett gymnasium i en annanlandsända har skribenterna strött in sentenser av pedagogiska tänkare genom tiderna.Särskilt fäster man sig vid yrkandet att eleven bör få uppleva kultur på olikaområden. Läroplanen för Vasa övningsskolas gymnasium är mycket grundlig:den innehåller särskilda supplement om företagsamhet, miljöfostran och informationsteknik.Mest utarbetat är supplementet om miljöfostran: det innehållerbl.a. en beskrivning av i vilka kurser miljöfrågorna skall tas upp på högstadiet ochi gymnasiet.Samarbetet med andra läroanstalter tas ännu i ganska ringa utsträckning upp i deinsända läroplanerna. Detta har på särskilt initiativ av Utbildningsstyrelsen utvecklatssenare i ett omfattande projekt (det s.k. flexteamet) och kommer därföratt rapporteras skilt. Med samarbetet mellan läroanstalterna sammanhänger flerasvåra och kritiska frågor, t.ex. periodiceringen, grundläseordningens utformning,studiehandledningen, elevernas arbetsmängd, självständiga studier och inriktning,dubbla examina, spridningen av studentexamen mm. De syns i mycket litenutsträckning i läroplanerna, kanske därför att de uppfattas mera som en del avden årliga arbetsplanen. Enligt Grunderna för gymnasiets läroplan 1994 (s. 19, 23)borde dock samarbetsfrågorna och särskilt de studerandes möjligheter att tillgodoräkna sigstudier som fullgjorts på annat håll tas upp som en särskild punkt i läroplanen. Detsam -ma gäller målen för studiehandledningen och gymnasiets kontakter med det omgivandesamhället (Grunderna för gymnasiets läroplan 1994, 11–12, 35).De finlandssvenska gymnasiernas medverkan i riksomfattande utvecklingsprojekt synsnästan inte alls i läroplanerna i de kommuner (6 + 2) som är med i dem. Uppenbarligenhar läroplanerna skrivits i det skede då dessa projekt ännu var i sin linda.De som medverkat i dem har förbundit sig att satsa på vissa ämnesområdenoch teman som knappast kan undgå att påverka läroplanen.45