Lukion opetussuunnitelman analyysi 1996-1997 ja ... - Opetushallitus

IV SVENSKA SÄRDRAG I VISSA LÄROÄMNENhängivet sig åt de äldre, mera detaljerade grunderna från 1985; "man kan" – enligten expert – "ur de nya planerna inte alls utläsa vad man egentligen gör under lektionernai ämnet".De svenska gymnasierna tycks bjuda ut mera fördjupade och tillämpade kurser imusik, men i de obligatoriska kurserna förhåller de sig ganska nonchalant till detriksomfattande innehållet. I fyra fall av tio har man i musik avvikit från grunderna,i några har det obligatoriska stoffet överhuvudtaget inte definierats. Inte ensmusikundervisningens mest centrala principer framgår ur alla. I över hälften avläroplanerna saknas bedömningsanvisningar för ämnet. De två sistnämnda dragenär gemensamma för det finska och svenska urvalet.5 Svenska betoningar i innehålletOckså i andra läroämnen än modersmålet och finska är det svårt att åtminstonei de obligatoriska gymnasiekurserna spåra lokala särdrag, dvs. försök atttolka eller tillämpa rikslärostoffet så att anknytningarna till lokalsamhället ochnärmiljön skulle framgå och kunskapsresurserna i dem utnyttjas. Ganska sällanframgår t.ex. av språkkurserna när och hur eleverna skall lära sig att berätta ellersvara på frågor om naturen, sevärdheter och näringslivet på hemorten. I de naturvetenskapligaämnena analyseras föga naturresurserna, den byggda miljön,ekologiska naturmiljöer och miljövård (stadsplaneringen, vattnen, jordbruket, industriernasinverkan) i lokalsamhället. Inte ens i så identitetsskapande ämnensom religion, historia och samhällslära eller i musik kan man i de obligatoriskakurserna finna anknytningar till finlandssvenska eller lokala frågor, t.ex. tillväckelserörelserna i svenska Österbotten, till historiens plågoris i bygderna undervissa brytningstider (krig, brand och farsoter), till emigrationen från kusttrakternaetc. I ett fall framhålls den lokala förankringen allmänt i ett supplement från1992, men den finns inte inarbetad i läroämnena.I de valfria kurserna är real- och konst- och färdighetsämnena lättare att se en visslokalfärg, men inte heller där är den särskilt framträdande. Man kan hitta någonkurs i släktforskning, i finsk och finlandssvensk folkmusik eller i skärgårdsnavigation,men snarare har de många och uppfinningsrika tilläggskurserna en allmänteller ungdomligt lockande prägel (dans, sport, massmedia, litteratur, experimentmm.). Oväntat få gymnasier erbjuder en särskild kurs om den svenska tideni Finland, och i ett enda fall upptas en kurs om Skandinavien efter 1809. Någraundantag: ett gymnasium har under inflytande från IB-linjen i en grannkommuntagit in samhällstjänst, ett annat erbjuder det aktuella temat Östersjöns ekologi.I ett gymnasium i Österbotten finner man en fördjupad kurs om landhöjningoch kustförändring, i ett annat erbjuds gymnasisterna en fördjupad kurs i religionbenämnd "En levande kyrka", i vilken bl.a. sakkunniga från församlingarna anlitasoch eleverna skall utföra religionssociologiska studier. I ett specialinriktatgymnasium erbjuds livsmedelsekologi med bl.a. jordbruk och fiskhantering. Ettgymnasium som är med i ungdomsstadieförsöket genomför i samarbete med enfolkhögskola valfria kurser med lokal anknytning.Det sagda behöver givetvis inte innebära att inte lokala frågor kommer upp i undervisningen,men de framhävs inte i läroplanerna. Dessa har snarare en internationell,global, universell prägel än en nationell och regional, vilket pedagogik-51